Anmirkningar rörande väderleksmärkenas tillförlitlighet. Genom sammanjemkandet af olika beräkningsgrunder, har man sökt komma det rätta så nära som möjligt; men oaktadt detta sammanjemkande, och fastän märken, på hvilka man stödt beräkninen, mången gång hafva en fullkomligt rigtig och naturlig: grund, unpå de likväl missleda, Så är det äfven med andra väderleksmärken. Om, till exempel ett mirke utvisar regn, och till och med regnmolnet står tjockt öfver våra hufvuden, så kan möjligen blåst komma från annat håll, och molnet, deraf bortdrifvet, afgifva sitt vatten på ett annat ställe. En annan gång torde alla märken till vackert väder förefinnas: luften vara lugn eller meden lätt, torr blåst; hastigt stannar denria, och en vind från annat håll jagar framför sig ett moln, som . afgifver sitt. vatten på den trakten, der luften nyss förut var så torr, att alla märken till vackert väder visat sig. Man finner således att vindarne, hvilka dock aldrig på förhand kunna bestävmas, äro mäktiga orsaker till väderlekens omskiften; dock beror mycket på den sgrtens läge, dit vinden kommer. De bär angifna grunder. böra således icke anses som osvikliga, utan endast som sannolika anledningar, efter hvilka hvar och en i sin trakt kan göra obzervationer och slutsatser. Det händer sällan att den för 19 år sedan upptecgnade vinden och väderleken, med åtföljande barometeroch termometerstånd, inträffa på samma dagar, utan omkring den angifna tiden, hvilket vid -nogare påseende inhemtas; till exempel: slädföret som börjades den 29 januari 1834, nrotsvarades af slidföret, som började der 24 januari 1853; och suilföret, från.och med den 22 december 1834, af slädföret från och med den 17 december 1853. Som barometeruppgifterna nu oftast förekomma i franska millimeter, så meddelas här, att . ; mot 24,80 svenska tum svara 736,9 franskå millimeter 25,00 Gito T42.o5 dito 2570 dito TAB .o2 dito 250 dito 744:52 dito 2512 dito T45,82 dito 2518 dito 46G,.n dito 25.6 dito 760,07 dito 26:00 dito TYler dito 0. 8. Vv.