Dagens Nyheter – 26 januari 1872, sida 1

ERINRAR SERA AASE Explosiom å Störa teatern. Under uppförandet af CEn vintersaga i går afton inträffade i början af andra akten en olycka, som medförde bedröfliga följder nog och som lätt kunnat medföra ännu svårare. I nämda akt förekommer nemligen en ljuseffekt: en grupp belyses med ett å högra balkongen inne på scenen anbragt s. k. drummondskt kalkljus. Till framställande af detta ljus begagnas, förutem kalk, två gaser: syre och väte, hvilka förenade bilda knallgas. Dessa båda gaser förvaras i två säckar af vulkaniserad kautsju och ledas derifrån genom kautsjnslangar in i en brännare, der de förenas och hvarifrån den sålunda uppkomna knall gasen genom en fin öppning utströmmar mot en framför denna befintlig kalkecylinder, hvarvid, sedan knallgasen antändts, kalken börjar att hvitglödga och kringsprida ett så starkt ljus, att det för ögat är nästan lika outhärdligt som solljuset. Drummondska ljuset begagnas numera, förutom hos oss, på alla utlandets större scener för framställande af ljuseffekter, och ingen nämnvärd fara är dermed förbunden, tack vare de förträffliga apparater, som nu begagnas, då icke sådan framkallas genom grof vårdslöshet. Så var dock fallet i går afton. Den person, som hade sig anförtrodt att påfylla vätgas (i stället för hvilken numera vanligen begagnas vanlig lysgas) iden derför afsedda säcken, tog i stället och påfyllde syrgassäcken, hvarigenom i denna uppstod en betydlig qvantitet knallgas. Utan att veta af det begångna felet öppnade, en stund förrän ljuset skulle begagnas, den vid teaterns belysning anställde hr Otto Lindström (en yngre broder till maskinisten) kraven, och satte en brinnande tändsticka till öppningen, hvarvid ögonblickligen hela den i säcken inneslutna gasmängden med en förfärlig knall exploderade. Kronan i salongen, lågorna i orkestern och en stor mängd andra lågor slocknade och ett ögonblicks förstumning inträdde, hyarpå tjocka dammoln, som de flesta åskådarne i salongen trodde vara rök, från alla håll började framqvälla. Som explosionen inträffade straxt efter ett starkt ackord i orkestern trodde i början många, att knallen hörde till pjesen ; men man började snart röra på sig för att komma till dörrarne. Hr Dörum framträdde emellertid genast, förklarade orsaken till knallen och upplyste, att ingen fara vore å färde, samt att akten om en stund skulle fortsättas. Då detta icke tycktes verka tillräckligt lugnande, framträdde äfven hr Hedberg och afgaf samma försäkran, hvarpå ingen vidare oro förspordes. Inne på scenen var det emellertid allt annat än lugnt; hela det stora rummet var insvept i en sky af dam, så att man knappt kunde se handen framför, sig och de många i pjesen medverkande sprungo rådville om hvarandra. Snart gjordes dock plats och man började undersöka hvilken skada explosionen förorsakat. Det befanns då, att br Lindström (nemligen den yngre) och en af hans handtlangare blifvit ganska illa tilltygade. Hr Lindström, i!la skadad i ansigtet och, som det först åtminstone tycktes, äfven i bröstet, nedbars i maskinistens kontor, der den tillskyndande teaterläkaren och andra egnade honom nödig förberedande vård, hvarefter han genast affördes till