Dagens Nyheter – 24 januari 1872, sida 1

OO UV — Marie, hviskado Arthur, har ditt hjert ingenting mera att säga mig? Vill du evig förblifva stående kall och stum framför mi och se på mig med denna förskräckliga, isand blick? Marie, haf förbarmande med dig sjel och med mig! Se, jag ångrar hvad jag bruti och vill åter godtgöra allt. — Åter godtgöra allt! såde hon med bitand hån. Är du en gud, eftersom du kan väck till lif hvad som en gång är dödt? Besitte du den Lethe-dryck, som kan komma mig at glömma hvad jag denna stund upplefvat? — Ja, jag har denta Lethe-dryck — de är min kärlek! utropade Arthur eldigt, och gentemot dig, den qvinna, jag älskar, är jag on gud, som åter kan uppväcka hvad som ickt är dödt, utan endast synes dödt, jag mena ditt hjerta, Marie. OQO, jag vill väcka det mec mina kyssar; jag vill värma det vid min barm tills: det upphör att vara skendödt och kär. lekens golstrålar göra det lifligt och glödande igen. — För sent! svarade hon helt kort. Endas( Messias kunde uppväcka Lazarus! Men du ir ingen Messias, ty på dina läppar bor lögnen. Och jag, ja, jag är Lazarus syster, och min kropp blöder ur tusen sår! Mertålamod bara! Jag skall läka dem, icke med tårar och böner, utan med skämt och löje. — Gör som jag, sade Ida, hvilken redan åter stod vid deras sida, hållande en champagne-butelj. i handen, dansa och hoppa sjelf