jemförelso med de myföf vara SYenska kockars franska matsedlar sätta i våra hufyuden. Den oinvigde har intet annat val än att på vinst och förlust peka på en rätt och, sviken i sin glada förhoppning om att erhålla en bastant kötträtt, med resignation tugga på ett stycke gel6. Hela Dalins lexikon skulle vara otillräckligt att tyda den mystiska terminologien. Och så länge det anses förenligt med god-tol att på offentliga tillställningar undfägna oss med franska matsedlar, dom ingen förstår och franska rätter, dett ingen vill ha, såflänge har ngen grundad rätt att förarga sig öfver ett sådant litet oskyldigt ord, som det, hvilket presenterar sig öfver denna min epistel. Suptn slutade, och med stärkta krafter fortsatte man den svindlande färden öfver börssalens tiljor, och just då, när stämningens glädje nått sin högsta potens, var tiden inne att skiljas... Lika egendomligt, gom det är att bevittna den stelhet och det oförklarliga, tryckande Snågott, som hyvilar öfver början ef hvarje bal, lika intressant är det att studera afskedets olika inflytande på de särskilda individerna. Ieenden och handtryckningar, smäktande blickar och halfqväfda suckar! Papporna gäspa, mödrarna linda in sina döttrar i fyrdubbla pelsverk, de unga kavaljererna bedyra att klockorna gå förut, och de unga damerna att de ej känna den minsta trötthet. Klockan slår 2, -vagnarne köra fram — och gaisonens första bal är endast ett minne, Men flere baler återstå! Amaranthen firar sin högtidsdag, Militärsällskapet anordnar sina omtyckta. soar6ber, ministrarne förbereda sina lysande emottagningar, och i fjerran strålar Carlsbalen som saisonens mest tindrande stjerna. Men balerna och maskeraderna äro ändå ej tillfyllest att uppfylla alla de fordringar, man med rätta ställer på en lysande saison. Man behöfver först och främst teaterns medverkan — galaspektakler med full eklärering, trängsel i kungl. logen och la crime på amfiteatern. Man behöfver naturens medverkan — några graders köld med ty åtföljande skridsko-is med fackeldans, fyrverkeri och marschaller. Man behöfver snöfall — slädpartier med eleganta snäckor, frustande springare och en. gapande folkmassa på Norrbro. än) Gud Amor står dessutom i saisonens Bold, och utan hans benägna medverkan skulle saisonen. aldrig fullt uppnå sin bestämmelse. Den lilla vingade skälmen-kan visserligen någon gång behaga ställa till litet trassel och : komma rosorna på någon fager kind att plekna och tända splitsochihat i rivalers:bjertan. Men oftast slå: hans listiga beräkningar in och under -kotiljongens turer eller vid bjellrors klang förenar han då tvefine hjertan, som i tvåeller trefjerdedels tskt länge klappat mot hvarandra. :COch närslutet är ) godt, är ju allting godt! P-—p-—0. I