Dagens Nyheter – 22 januari 1872, sida 3

SYRA Ve IDEON TUGNHISKA SSG ee HT I jag menar. Alltså — saisonen! AStackars Frankrike! CBeklagansvärda Paris! lärer enbvar utropa vid anblicken af detta magiska ord, som ännu för så kort tid sedan spelade en så framstående röll i den stolta hufvudstaden. Hvar äro nu dina strålande salonger, dina bländande toaletter, din sprittande lefnadslust? Dystra ruiner utvisa ju nu platsen, der du fordom hängaf dig åt nöjets beruwningar, den svarta sorgedrägten har bytt plats med -de extravaganta moderna och lefnadslusten utsinat för. blodiga minnen! Men förtvifla ej, du sköna synderska! Var stolt i medvetande af att det är du, som lärt oss hemligheten af det underbara ordet, gom har varit, är och skall förblifya din rättmätiga egendom. Dina Ksaisonert väckte i början vår beundran, de upptände vår afund och vi slutade med att söka imitera dem. Våra anspråklösa Ssäsonger skola likväl aldrig blifva annat än matta kopior af dem, med hvilka du fordom bländade verlden, och lärjungen alltid med vördnad blieka upp till sin mästare. Efter denna inledande nekrolog tager jag mig fribeten anmäla: SSaisonen är börjad!4 Och i händelse något näsvist frågetecken skulle vilja: framkasta något tvifvel. om den der frasens egentliga betydelse, så underkastar jag mig gerna ett försök att tolka den, En saison är att börja med någonting Abstrakt, d. v..s,, enligt grammaticis föreställning, någonting som man inte kan ta uti Man skulle möjligen kunna taga den för en tidpunkt, en period, men den definitwnen anger ej dess inre karakter. Jag skulle hellre vilja beteckna den-såsom ett potpurri, .sammånsatt af ljus och blommor, Straussoch Gungl-musik, kotiljongsdekorationer, paraduniformer, galopperande lungsot. och champagne, förenade till ett förtjusande helt, Men, som sagdt, UsaisonenX är börjad — och gudskelöf för det! Det der til ägget gör jag i edra intressen, I små förtjusande fröknar, för hvilka de långaförberedelserna varit som ett helt sekel åf väntan och otålighet, Måtte nu bara -edra.fomton. klädningar räcka till för de blifvsande-f terna, måtte ni få den tillftådsställelsen att åtminstone en gång blifva förklarad balens drottning och måtte ni vid inträdet i hvarje ealong alltid. blifva bjuden armen af just den ni önskat. Ionocensena första bal är rodan endast ett minne, men ett minne: för mången Bä;kerligen så ljuft, att det gerna må upplifvas. Jag tillåter mig derföre -ikorthet vidröra några -hufvudpunkter, utbedjande mig som en ynnest, att ingen måtte misstänka mig för att ej höra till dessa Sgens comme-ilfautX, som ega rättighet att bära uniförm eller åtminstone trekantig hatt och följaktligen på sätt och vis fullmakt att bevista den animerade balen. Ålltnog -vare sig att jag såg med mina kroppsliga ögon eller på elairvoyancens, väg — det säkra är, att börssalen, för att.använda ett fashionable-lärdt uttryck, strålade i ett haf af ijus; att hans maj:t konungen och de kungl. prinsarne, det kungl. husets I .anförvandter, en bråkdel af krigsmakten till: lands och vatten, trogna embetsmän samt börsens och den -högre industriens yngre krafter böljade fram och åter i de höga gemaken; och att under tiden. en del af rikets öfrige inbyggare stodo blåfrusre, men andäktigt, försåmlade på Stortorget och gladde sig åt de granna livröerna och vapI nen på hyrvagnsdörrärne. 4 Deruppo försiggick som bäst den. stora: mönstringen, Kavaljererna . .slöto. sig tillf sammans i djupa leder, beskådande och be-:l. dömande hvarje. ansigte och hvarjo toalett, under det damerna radade upp sig på väggfasta bänkar, sändande utmanande blickar ;till den med sporrar och sabel eller blott med glacbhandskar beväpnade fienden, Recipionterna inträdde, ceremonimistaren. tryckte . högtidligt deras händer — och. så spelades det uppl -Fladdrande loc.kar, blottade behag, snillrika dialoger .och söndertrampade garneringar — och ;så tystnade musiken! Kavaljererna förde gina damer till buffeten och man svalkade .sig med geltersvatten, sydländska frukter .och champagne. En paus uppstod... Gubbarne . pratade politik, de unga damerna koketterade med sina solfjedrar och kavaljererna sprängde lederna, för att hvar och en fatta posto bredvid sitt utsedda krigsbyte. Ånyo ljöd musiken och åter började samma oändliga kretsgång, ända till dese supen gjorde ett tillfölligt afbrott i den glada sinnesstämning, som nu nått sin kulminationspunkt. , Ja väl, supån gerveras, matsedlar utdelas, manshar att välja mellan 16 rätter mat, och