sällan sett utöfvas än i Åhus prestgård. Hvarje behöfvande i Åhus erhöll i år en grof kaka bröd på omkring 14 skålpund, en fin af haltva storleken, ett ljus och 25 öre ipenningar. De som sjeltve icke kunde hemta sina gåfvor fingo dem hemsände. Ra huskondeförening är stiftad i Hedemora. Ett slags Pas de deux kommer i dessa dagar att dansas i Jönköping af de båda framstående danslärarne, hrr Edström och Brohman, hvilka hvar för sig nästan samtidigt öppna sina dansinstituter derstädes. Ere ynglingar ha i Hedemora sönderslagit 14 fönsterrutor. Stor uppståndelse! Svenskt hjelteamrod. Svenskarne i Chicago ådagalade under den stora branden en större sjelfbeherrskning och lugnare hållning än de öfriga nationaliteterna. Gång efter annan anföras i de dagliga tidningarne på platsen exempel på det lugn och mod, som utmärkte våra landsmän. Vi vilja här återgifva ett par af dessa exempel: Då lågorna närmade sig den östra ändan af bron å Madison-gatan, ropade man till brovaktaren, Alexander Bager, en svensk, som är 60 år, att han skulle lemna sin farliga post på bron och rädda sitt lif, men i stället för att åtlyda denna uppmaning fortfor han att svänga bron under faran3 förskräckliga ögonblick och hindrade derigenom bron från att fatta eld. Jag vill rädda min bro4 var hans bestämda svar till dem, som ropade på honom, och han lyckades också att rädda densamma. Då faran var förbi, dansade den gamle mannen af glädje och utropade: Jag räddade bron! Jag räddade bron! Medan den gamle hjelten blef så troget qvar på sin post, sutto hans två söner i en liten båt på floden för att rädda fadren, om broa skulle brinna, och de lyckades rädda flera personer, som sprungo i vattnet. Den gamle svensken, säger tidningen, är en verklig hjelte, och hans trohet i tjensten förtjenar uppmärksammas af stadens myndighetert. Ett annat hedrande exempel anföres i en tysk tidning. Då elden angrep mnordsidan, fanns i en af dervarande butiker en svensk bokhållare, som försökte rädda allt hvad räddas kunde. Den öfriga tjenstepersonalen hade aflägsnat sig, husbonden var bortrest och med möda förmådde bokhållaren berga de värderikaste effekterna undan lågorna. Under det att han var sysselsatt med detta arbete ankommo bud att hans eget hus hotades af elden. Han lemnade likväl icke sin post utan stod qvar till dess elden förstört hvad som icke kunde räddas af hans husbondes lager. Mordet äå James Fisk. Härom dagen berättade vi, att den beryktade amerikanska spekulatören Fisk blifvit mördad. Senast ankomna utländska tidningar meddela nu härom och om den mördade följande: . Mordet föröfvades i en korridor på Grand hotel i Newyork af en herre vid namn Edward 8. Stokes, genom affyrande af tre revolverskott mot den mördade, af hvilka ett träffade i underlifvet och var dödligt. Mördaren, som är häktad, hade för någon tid sedan gjort sin motståndares mätress afvogt stämd emot honom och hade af denne derför blifvit invecklad i en långvarig rättegång. Dagen före mordet hade Stokes uppträdt såsom vittne mot Fisk, och den sistnämde hade genom sitt bekanta inflytande på de fala damerna nyss utverkat ett förbud för den förstnämde att offeniliggöra vissa bref. Dessa bref, hvilka voro skrifna från Fisk till den nyssnämda mätressen, en fru Mansfield, lofvade att afslöja åtskilliga hemligheter, som stodo i sammanhang med vinglerierna med Eriebanan. Hans medhjelpare Goned och Tweed, den äfven i Erieaffären invecklade Tammany-ligans chef, voro i hans sällskap ända till hans sista ögonblick. Allt sedan 1868, då Fisks namn först nämdes i samband med Eriebanan, var han i hvar mans mun för sin oförskämdhet och sitt omoraliska lefnadssätt, Fisk hade genom en följd af operationer vid domstolarne och nå börserna tillvällat gig hela kontrol