meddelas, gifver dem emellertid en viss prä gel, som i vanligaste fall gör dem odugliga eller åtminstone olämpliga för industrien, i synnerhet den del deraf som förutsätter kroppsligt arbetet. Och så kommer det, att dessa ynglingar genom statens inverkan så godt som lockas in på den lönlösa läsbanan, der högst få finna det bröd de söka; i stället för att de, undervisade och bibringade medvetandet om äran af arbete, det må nu vara själens eller kroppens, borde hatva känt sig manade att gå till handeln eller de borgerliga näringarne, der de kunnat sprida kunskaper och upplysning och såmedelst bidragit till indugtriens -höjande. De arbetande och medellösa klasserna i Sverige afsätta årligen till de öfriga ett ojemförligt mycket större antal, än förhållandet är i något annat land, under det att de förra sällan eller aldrig rekryteras ur de senare; — en brist på cirkulation, som ovilkorligen skall inverka störande på det sociala lifvet. Arbetaren och näringsidkaren i mindre skala är väl också berättigad att, utan skuldsättniog, kunna ega tillgång till en god undervisning åt sina barn; men genom sin medellöshet är han nu hänvisad till folkskolan — och den är i närvarande stund någonting helt annat än den borde varaFolkskolan, hvars uppgift skulle vara att bibringa lärjungen den bildning och de insigter, som det dagliga lifvet kräfver och dem en sann medborgareanda förutsätter som oeftergitligt vilkor, — folkskolan, en skola för grundläggande af allmän medborgerlig bildning, måste utvidgas så till lokaler som lärarekrafter.