Dagens Nyheter – 10 januari 1872, sida 2

Krigsspelet. Ett preussiskt undervisningsmedel. Under namn af krigsspelet har i många år i Tyskland existerat ett spel eller rättare ett undervisningsmedel för officerare, hvilket, ehuru utan tvifvel af stor nytta, dock hittills torde ba varit nästan okändt utom nämda lands gränsor. General Eyre i England, som af den ryktbare preussiske generalen von Blumenthal hört dess förtjenster prisas, införskref tillfölje deraf från Tyskland den ertorderliga apparaten för detta slags spel, och för kort tid sedan hölls af militärattachn vid nordtyska ambassaden i London, major Roerdanz ett föredrag derstädes öfver reglorna för detsamma, hvilket föredrag åhördes af general Napier och fera andra högre engelska officerare. Innehållet af detta föredrag var butvudsakligen följande: Spelet uppfanns först at en preussare, som intresserade sig för krigskonstens studium och fann att den bhisata metoden att förvärfva kännedom om trupprörelserna var att på kartan imitera trupper medelst rörliga klotsar. Han försökte derefter utsurbeta problemer för trupprörelser, uppgörande vissa reglor för ledningen af de fingerade armåöerne. Hans son, en preussisk officer, upptog id6n och utvecklade den, tills spelet blef en imitation af krig, utiörd med blys klotsar af olika storlekar, allt eftersom de skulle föreställa bataljoner, kompanier, kuvalleriregementen, sqvadroner, batterier, pontonträner eller till och med tiraljörer och patruller. Spelet blef snart populärt bland preussiska officerare och användes vid krigsskolorna såsom en af de förniivsta metoderna för undervisning i strategi och taktik. Man förestiälle sig först en stor utbredd karta, på hvilken hvarje vig, filt, skog, kulle eller träsk iro tydligt atmi kta, hvarje by angifven och höjden af hvarja fläck känd genom de konturer, som äro tecknade på den jemna ytan. Skalan af den karta major Roerdanz förevisade var omkring tolf tum för hvarje svensk fjerdingsväg, men det var ifven en ovanligt stor karta och fullt denna storlek torde ej vara af nöden. Blyklotsarna som placeras på en sådan karta äro målade röda eller blå allt efter som de tillhöra det ena eller andra af de partier, hvilka föreställa fiondtliga armber. ÅAfven klotsarba äro gjorda efter kartaus skala, så att då dessa fingerade trupper äro uppställda på en väg eller äylikt, intaga de proportionsvis alldeles samma utrymme på kartan som de skulle göra i verkligheten på marken. Såsom major Roerdanz anmärkte ha officerare i filt knappt tillfälle att se flera trupper iän det fåtal som omgifver dem; de hå ej tillfälle att öfverblicka ens den arenl som upptages af en division som marscherar fram på en väg och allraminst kunna de uppskatta svårigheterna vid bestämmandet af tid och rum då floder skola öfvergås eller bergpass hindrar framryckandet, under åct kolonnens front ansättes och längtar efter hjelp Krigsspelet meddelar kunskap i detta och många andra afseenden, ty do flesta af svårigheterna under ett verkligt krig represouteras i spelet. Vid detsammas utförande är först och främst nödvändigt att ha en högsta skiljedomare med absolut gällande makt och afgörande domsriitt. Han hör än adjutant till sitt bistånd för detaljfrågorna. Två hufvudspelare bli derefter valda, hvilka skola kommendera de motsatta partierna, och de ha under sig befälbafvare, hvilkas antal beror på den större eller mindre mängd trupper som användes. För en division . ex. fordras åtminstone en befilhafvare för förtrupperna, en annan för hufvudstyrkan, en tredje för reserven. Vidare skall på hvardera sidan finnas en skiljedomare för att se efter att hvarje rörelse är riktig samt flytts picserna i enlighet med befälhafvarens ordres. De deltagande officerarne mås:e ej allenast vara väl bekanta med spelets reglor, utan måste äfven förstå att a kartor samt ega grundlig kännedom om principerna för truppers kommenderande och manövrering. Högste skiljedomaren bör i synuerhet vara en officer som är väl instruerad i tjenstens alla grenar ech eger en bestämd karakter. Spelmetoden är följande: Kartan gom skall föreställa krigsteatern och ligger utsträckt öfver z bord studeras först noga af de spelande, Å hvilka äfven kunna begagna sig af egna kartor till ledning och upplysning. Korta allmänna föreskrifter. meddelas af öfverdomaren jemte pvri vata aordres, i hvilka vissa föreskrifter lemnas till hvardera at de befälhafvande generalerna. De trupper sm förestillas af de röda och blå klot sarne, och hvilka kanhända uppgå till 10,000 man på hvardera sidan, öfverlemnas åt de spelande, hvilka hrav och en isina tur uppställa dem å de platser, från hvilka armöerna skola börja fältiåg Sedan trupperna å den ena sidan blifvit up; da, öfvertickas de med en servieit eller näsduk, och turen kommer till den motsatta sidan att uppstilla sin styrka, Ingendera spelaren skall nemiligen se sin motståndares armå, l j j i j I för så vidt han ej kan skaffa gig upplysningar Om dess ställning genom framskjutan de af förposter eller patruller, hvadan anordnandet afsåodava är det första som efter arucernas uppstiällande bör ske. Jlndast öfverdomaren ser huru båda de stridande partierna äro uppställda. Man ) måsie ha öfverenskommit om en viss årstid, all deustuntl åtskilliga vilkor för taktiken, såsom