Dagens Nyheter – 8 januari 1872, sida 2

ström, började kaptenen, vi ha ju så myceket att säga hvarandra som knappast vågorna borde få höra. CJaväl, kapten, svarade lotsen, och de satte sig att ro båda två. CDetta sammanträffande, började Ralph åter, (var, ehuru beslutet, dock så oförmodadt, såsom det nu gått för sig. Bäst som det gått, mumlade lotsen, men säg mig, hvem vär den unge mannen som kallade er fader? CAh — förlåt, jag glömde allt annat då jag såg henneX, utbrast Ralph, det är — du vet. —4 CAhal utlät sig gubben, och lät detta utrop åtföljas en hvissling, en gentil ung herre; jag tror kapten kallade honom Mortimer?4 Ja, vän Stenström, men nu skall du tala om för mig huru det gått för dig; — mitt hjerta är så öfverfullt af tacksamhet mot Gud — ack, säg mig, är hon lika god som vacker? Joo, det är säkert det, brummade gubben förnöjdt, Chon är en krona bland tösert och talar engelska, det har jag lärt henne. 40, berätta mig allt från början; afbröt kaptenen, allt. Hvad der nu vidare talades om för besynnerliga saker, derom skola vi framdeles få kunskap. Nog af, efter en mycket långsam rodd öfver den åter lugnade vattenytan anye de två männen till Wisby kaj, der Kap