Dagens Nyheter – 8 januari 1872, sida 1

liga försäkringarne i trontalen icke kunna anses innebära någon absolut säkerhet för fredens fortfarande bestånd, och att de starkaste militäriska rustningar icke heller förmå förekomma kriget. Icke i användandet af nationernas bästa krafter för militäriska ändamål, icke i undanrödjandet af folkrepresentationens kontroll öfver den wvigtigaste delen af statshushållningen, icke i inskränkandet af folkets makt och i uraktlåtenhet att fästa billigt afseende vid dess vilja se vi garantier för fredens upprätthållande, utan tvärtom deri att regeringarne bemöda sig att förstå och utföra folkviljan, at de ställa styrelsesystemet på den ekonomiska, sociala och politiska frihetens breda, demokratiska basis; ty endast friheten är i stånd att underhålla kärleken till fosterlandet, till ett fritt fosterland, i alla medborgares hjertan och derigenom äfven gitva dem kraft oeh mod till att för detsammas försvar underkasta sig hvilka uppoffringar som helst. I denna mening önska vi, att det under tilländagående år grundade tyska riket måtte blifva ett frihetens rike — då, men också endast då, skall det äfven bli ett fredens och den materiella välmågans rike, Vi höra ej till dessa pessimister, som med afseende på nu gällande förhållanden inom stvatslifvet förtvifla om frihetssträfvandenas framgång eller anse att bättre tider endast. genom en våldsam omstörtning kunna framkallas; vi veta, upplysta som vi äro af erfarenheten, att revolutioner nästan aldrig alstrat friheten, utan städse varit despotismens källor, att pessimismen blott är en beqväm förevändning för den ljufva overksamheten, samt att hvarje parti, hvarje folk är förloradt, som öfvergifver sig sjelf. Derför är det vi vid årets slut uppmana tyska rikets invånare, att de vid uppfyllandet af sina medborgerliga pligter skola utveckla en större energi och hvar på sin plats göra sin pligt, på det att ändtligen alla tyska patrioters önskan måtte varda uppfylld, och tyska riket i verkligheten blifva ett frihetens, fridens och den materiella välmågans rike l4