Dagens Nyheter – 8 januari 1872, sida 1

—— ER Monarkiens inträde i franska republikens nationalförsamling. CTimesS korrespondent beskrifver på följande sätt de orleanska prinsarnes första inträde i nationalförsamlingen : Som jag kom att resa till Versailles med samma tåg som prinsarne och var tillstädes då de första gången intogo sina platser i kammaren. så är jag i tillfälle att afgifva en fullt tillförlitlig beskrifning om händelsen, som har historiskt intresse. Att döma af det yttre, tyckes det vara deras önskan att såvidt som möjligt bli bemötta såsom andra simpla deputerade. KIL. 1 t. 25 m. afgår dagligen ett extratäg till Versailles, atsedt egentligen för de deputerades beqvämlighet, och i väntsalarne kan man vanligen se största delen af kammaren samlad under de minuter som närmast föregå tågets afgång. Prinsarne, som kommo gående till stationen och op sina biljetter likasom alla avdra dödliga, blandade sig helt ogenerade i folkhvimlet; öfverallt förspordes den största öfverraskning med anledning af deras oväntade ankomst. TI betraktande af det egendomliga i deras ställning kan man lätt förstå huru pinsam den första resan till Versailles måste vara; det behöfdes icke litet moraliskt mod till att våga sig in i en sådan situation. Tåget anlitas i allmänhet mycket, så att det som oftast är ondt om platser, hvadan man ej sällan finner i vagnarne ganska besynnnerliga samlingar at politiska motståndare. Man kan tänka sig en legitimists känslor, när han icke kan få og annorstädes än uti en vagn, der t. ex ätskiliga ultra radikala befinna sig. eller huru angenämt det skall vara för män, som proklamerade kejsardömets fall, att sitta inklämda mellan några af kejsarens förtrogna. Dock händer slikt ofta, och jag såg nu Gambetta titta in i den vagn, der prinsarne sutto, och hastigt draga sig tillbaka, då han föptäckte hvilka reskamrater dor väntade honom. rr deputerade svärmade kring vagnarne, samtalande om de två förnäma passagerarne, likasom bin kring en kupa, der något främmande intrång plötsligt blifvit gjordt, och de personer, som togo plats i samma kup som jag, språkade icke om någonting anuat. under hela resan. Jag märkte att allmäna meningen bland prinsarnes fiender var, att det skulle ha varit med deras fördel och värdighet mera öfverensstämmande, om de icke trädt i utöfning af sitt riksdagsmannakall, hvaraf jag sluter till att just motsatsen är förhållandet, ty en politiker kan aldrig vara lugnare än sedan han erhållit sin bittraste fiendes räd och handlat rakt emot detta. Det var något sent då prinsarne inträdde i nationalförsamlingens lokal, emedan de, som jag förmodar, under vägen aflagt ett besök hos prefekten, så att förhandlingarne redan voro började när de anlände. Talmannen Gråvy. uppläste en lång, tråkig skrifvelse. under detta orediga mummel, som vid dylika tillfällen alltid låter höra sig, då plöts ligt ljudet blef starkare, antydande en ovanlig händelse, och venstern, som uppenbarligen beslutat sig för att undertrycka hvarje kansloutbr tt, visade en märkvärdig och hittills exempellös ifver för att hälla tystnaden och lugnet vid makt De hyssjade, som om nationens välfärd berodde af att