Dagens Nyheter – 5 januari 1872, sida 1

och der ofta yttrade sig. Det synes väl således hafva varit skäl att visa hvarigenom han under utöfvandet af detta uppdrag skulle hafva förverkat nuvarande valmäns förtroende, innan man framför hosom uppsätter hr Walldån, en särdeles hygglig man med utan tvifvel tillräckliga kunskaper, men som ännu icke dokumenterat sig i offentliga värf på annat sätt, än att han i sin tidniog nästan obegränsadt och med ifver förordat alla förslag från regeringens sida. Författaren till artikeln i hr Walld6ns tidning för i dag, som tecknar gig A. O. W., påstår visserligen, för att nedsätta hr Ljungberg, att han såsom ledamot i borgareståndet visade sig vacklande, men hvaruti detta vacklande bestod, nämnes icke, hvilket dock synes hafva varit en skyldighet. Det är väl ock bekant eller har sagts, att medlemmarne i det verk, der hr Ljungberg är tjensteman, vid ett föregående tillfälle icke voterat på honom, men detta utgör icke något bevis på hans mindre lämplighet såsom riksdagsman. Hr Ljungberg har nemligen delsi denna egenskap, dels sedermera såsom statsrevisor, framställt anmärkningar, som ledt till åtgärder från representationens sida, men som kanske icke ansetts med behag inom byråkratien. Utan att vilja eller behöfva upphöja hr Ljungberg, torde för öfrigt kunna sägas, att han både uti insigter visat nit och förmåga och icke står efter flertalet af de representanter, som taga en verksammare del i riksdagens förhandlingar. Han är derjemte ekonomiskt oberoende, ätven en sak som förtjenar afseende, Hvad den andre riksdagsmannen beträffar, så skulle det i insändarens tanke göra ett godt intryck att se såsom medlem i andra kammaren en arbetare, som dock vid många tillfällen visat sig hafva en god förmåga att framföra sina tankar och som har ett så stort antal kontrollanter bakom sig, att man kan vara förvissad om hans bemödande att på ett lika honnett sätt der som han i egenskap at stadsfullmäktig ådagalagt uppfylla sina skyldigheter. På grund af dessa skäl vågar undertecknad härmed föreslå hir OC, BE. Ljungberg och HH, Hagerman. L. J.H