I går, sedan julstöket var öfverståndet, tog Aftonbladet ändtligen till orda i fråga om återbesättande af de tvenne platser, hvilka å andra kammarens Stockholmsbänrkar stå tomma efter hrr Grafström och Kinmanson. Vår ärade kollega, som, ju äldre han blifwit, helt naturligt mer och mer grånat, har också med tiden alltmera råkat falla i den svagheten att stundom vilja spela ung. Häri ligger förklaringen till de täta och oberäkneliga omkastningarne i hans åsigter, till att han emellanåt koketterar för demokratien och till att han blir allt likare den engelska Times i dess fel: att vara vexlande som tiderna och opinionerna. I sin gårdagsartikel rekommenderade t. ex. Aftonbladet varmt fyra kandidater, nemligen f. d. statsrådet Carlson, professor Hj. Holmgren, redaktören Wallden ) och advokatfiskalen Ljungberg. Åf dessa ansåg A.B. tvenne, nemligen hrr Ljungberg och Holmgren, vara demokrater, men samma vitsord kunde det då icke gifva åt hr Carlson och ika litet åt hr Wallden, hvilken sednare ) Detta namn var en öfverraskning. Man hade fört 1alas om redaktören Björck. RR ET