Dagens Nyheter – 21 december 1871, sida 2

vi de mest talande bevis i de ord, som reformens förste men, hr De Geer, till stats rådsprotokollet anfört som motiv för förslaget. Han skildrar nemligen den fara, som hotade att åt den ena hälften afrepresentatiouen gifva en för det helas jemvigt vådlig tyngd. Under det sjelfva tidsandan gafbrutet arbetar på att minska de två första riksståndens politiska vigt, vinna de begge andra förstärknivg ete. En sådan fara bör i tid afvärjast ete. För öfrigt utvecklar friherre De Geer mångsidigt, hurusom konservatismen och det aristokratiska elementet äro rikhaltigt tillgodosedda i nya representationen. Vi klandra ej att konservativa element ingå i riksdagsordningen; men vi beklaga, att svenska folkandan är så lätt insöfd, som den visat sig vara genom det sömnpulver, som representationsförändringens visd medfört och hvarigenom svenska domokratien nära sofvit bort fem år. Ty hvad har den redan femåriga nya representationen uträttat? Vi frukta, att landshöfding Sparre hade rätt, då han i våras i andra kammaren på sitt expressiva språk yttrade: icke ett fnask!X En så negativ femårsperiod kan knappast hos gamla representationen uppvisas. Den nya har egentligen visat gin kraft genom alltjemt ökade skattebördor, och der ligger ett nytt bevis för dess inrättning i mer aristokratisk anda än den gamla. Det är vår öfvertygelse, att en slug regering kan lättare handskas med den nya representationen än med den gamla. En ovis regering kan dock möjligen möta etarkare motstånd hos den förra — derpå äro årets händelser ett bevis — helst som flera dess vapendragare, äfven de man minst kunnat vänta, visa sig anse hela den stora kärnan af folket blott som en mjölkko, en beskattningsmaskin, värd att offras upp, och stort ingenting annat. Folket måste då omsider vakna upp, och blir det något yrvaket, så ligger felet hoa fridstörarno, Denna uppsats i Kristianstadsbladet är eft utbrott af en förlåtlig föriviflan öfver att representationsreformen burit så ringa praktiska frukter. Om den bidrager att väcka och lifva folkandan, gör den god rytta; ty, det må man icke glömma, den nya riksdagsordningen ger en förut saknad makt ät svenska folket att genom landstings. och riksdagsmannavalen sjelf etyra sina öden. Må svenska folket blott anväsrda denna makt och ej välja mestadels embetsoch tjenstemär. Derpå hänger det! SYRRAN RORIN TNA SEDER EON ER PDÄTTER . och DNE IQNYUETER