Dagens Nyheter – 14 december 1871, sida 7

gen varit fastställd till 2 pd. st. per aktie, och vi återbetalte på dessa 90,000 aktier 1 pd. 17 sh. 6 d. per aktie. Detta inbragte mig, ombudsmannen och ingeniören 11,250 pd. st., hvilket ju icke var så illa, då vi i sjelfva verket icke hade gjort annat för bolaget än skrifvit utkast till inbjudningen till aktieteckningen och utgifvit omkring 1,000 pd. st. för annonser, så mycket mer som vi på detta sätt undsluppo allt ytterligare ansvar och utsigten till att indragas i en obehaglig rättegång. Jag har sett många andra bolag gå domstolsvägen och sett många akticegare vändas på domstolarnes aldrig hvilande stekspett, och jag kan icke neka, att jag både prisade min klokhet och tackade min lilla hufvudräkning för hvad jag vann, icke endast denna gång, utan också vid senare tillfällen. Ty då vi hade orånat sakerna med vårt eget bolag, började vi att pröfva vår lycka med andra. Vi uppköpte deras aktier till skapligt pris — då var nemligen panic öfverallt rådande — vi läto tillsätta ett rifjern till rättegångsbitride, som vi betalte för att han skulle nagga på och skrämma upp aktieegarne, så att de blefvo rädda och begärde att få se bolagets ställning. Slutligen ryckades det oss ett få en allmän bolagsstämma utlyst, der vi genomådrefvo det beslutet, att en ftillämnad ytterligare aktiebetaluing skulle inställas och penningarne återbetalas, hvarvid vi naturligtvis drogo försorg om att vi sjelfve utsågos till kommissarier för att taga slutliqviden om hän dan