Dagens Nyheter – 13 december 1871, sida 1

-—66If — ett och annat, satt hon alldeles tyst och stilla framför honom. Den gamle Johns hade emellortid blifvit trött och insomnat -på sin stol. Hvad intresserade väl honom, som redan var till åren kommen, denna gamla och, såsom han brukade säga, Cafsigkomna verld på hinsidan saltsjön!? Här i Amerika rådde ett nytt, friskt lif, här funnos goda tillfällen att förvärfva sitt uppehälle, och om det hade varit bättre derborta än här, hvarför utvandrade då icke amerikanarne till England, ty så szloka voro de väl att de sökte upp de ställen, der de kunde lefva böst? Men nu egde ett alldeles motsatt förhållande rum, och derför måste det här vara mycket behagligare än der. De unga flickorna åter ville veta, huru fruntimren hade det i England, om de arbetade mycket och huru de gingo klädda, huru de dansade och helsade på hvarandra samt en hel mängd andra saker. Om också Jennys mun icke framställde frågorna, så voro i desa ställe hennes ögon oafvändt riktade på Ralfson. Det hade blifvit sent, när den gamle, som fallit i sömn, plötsligt vaknade, kastade en blick på vägguret och derefter utbrast: — Kors för tusan, jäntor! Anföktar er hin onde? Klockan är öfver tio. Laga genast, att ni komma i säng! Flickorna äro ny fikna, skall jag säga er, främling, och om ni skulle göra dem till viljes, finge ni sitta hela natten här DEN BESYNNERLIGA DUELLEN. 3