friheten, att de icke skola hämnas på sina offer, det skulle vara ovärdigt både dem och oss, som äro döda Eder mycket tillgifne L. Rossel. Detta bret var beledsagadt af följande kommentarie: Jag har presiderat vid krigsrätt och jag har fällt; jag har fällt och jag är fälld: dömer icke och j skolen icke varda dömde. Till sin farmor skref han: Till mrs Isabella Campbeli: Farväl, gudmor, jag älskar dig D 28 nov. 1871. Passa och jag ha nyss begått nattvurden, och Gud har vilsignat denna akt Jag kan säga, att det är första gången, jag be går nattvarden, och jag är tacksam mot Jesus Christus, som lemnat oss detta tecken. . . Din lille Lise. Till sin far, sin mor, och sina systrar skref Rossel: Farväl! Min älskade fader, min älskade moder, min kära Bella, min kira Sara! Farväl, farväl, mins älskade, eller rättare, au revoir! Jag tackar er för all den kärlek, ui egnat mig ända till min sista stund. Jag ber cder förlåta alt jag ej varit oftare hos eder och älskat eder aögre och att jag förorsakat eder så många sorger. Jag är fast och vid godt mod. Jag omfamnar eder, jag omfamnar eder af allt mitt hjerta. Ert barn Rossel. Rossels olyckskamrat Ferrå skref ett bref till sin syster och ett till krigsministern. Det förra hade denna lydelse: Min älskade syster! — Jag dör om ett ögonblick, min sista tanke tillhör dig Sök utverka, att man gifver dig min kropp och låt sedan begrafva den sä. alt nägra vänner kunna följa mig till grafven. Jag dör, trogen mina materialistiska åsigter, säsom jag lefvat. Jag beklagar eder alla, som blifva qvar; hvad mig angår, skall mitt lidande snart vara slut, jag är ej att beklaga. Jag omfamnar dig för sista gången. . . Lo oMA Th. Ferrå. Brefvet till krigsministern löd sålunda: Hr minister! Nu, då jag är död, finnes det ej mera något skäl att hålla min gau.la far qvar på fångskeppen, och ej heller min bror, som är vansinnig — Jag ber oder derför återgifva dem åt min syster, som ensam kan värda dem. Jag hetsar eder. Th. Ferrö.