Dagens Nyheter – 8 december 1871, sida 1

— Hvad gör du här, min vän? Maguus upplyftade hufvudet, tvekade såsom en mun, den der blir öfverraskad och -känner sig illa till mods, samt trädde derefter långsamt fram till kaptenen med handen på värjfästet. — Låt den der leksaken förblifva stilla i sitt fodral, fortfor kapten Jakobus. Du plundrar liken i allmänhet... jag för min del söker blott ett enda. Emellertid äro vi här i ungefär samma ärendo och böra således vara goda vänner, tycker jag. — Nåja, deri har ni rätt... Men hvem är det ni söker? Kanske jag kan bjelpa er att finna honom. Säg fort, om ni vill använda mitt biträde; ty det dröjer inte länge förrän dagen åter börjar gry, och jag har ingen lust att möta en oller annan svensk patrull här på slätten. — Hör mig, jag lofvar att, om du kan visa mig hvar den döda kropp ligger, som jag kommit för att söka, skall du få mera guld af mig än du kan hitta i hundra officerares fickor. — Hvem söker ni då? — Den raan, jag talar om, stupade i närheten af con trädgrupp på ett ställe der vägen kröker gig. sfagnus ref sig bakom örat med en betänkam min och svarade derefter;