Dagens Nyheter – 8 december 1871, sida 1

— OD döden redan utbredt sina skuggor, låg grefve Pappenheim utsträckt på en torftig bädd. Hans värja, som var afbruten på midten, stod lutad mot sängen. Vid åsynen af herr de Chaufontaine lyftade han sig upp på armbågen, och helsade honom genom en åtbörd med handen. — En lång tid har förflutit sedan vårt sammanträffande på Grande-Fortelle! sade han. Sedan dess ha vi råkats flera gånger under vexlande förhållanden... Var också nu välkommen vid min dödsbädd. Herr de Chaufontaine blottade sitt hufvud; Carquefou sänkte Frisonnantes spets mot golfvet. Grefve Pappenheim Jade handen på sin afbrutna värja och yttrade: — Om det är denna ni söker, så vänta blott några minuter; döden skall snart rycka den ur min hand. En skugga af vrede och förtviflan lägrade sig öfver hans ansigte; och han fortfor: — Ni har mött mig på åtskilliga slagfält; af vördnad för döden, som redan börjar sluta mig till sin kalla famn, glöm vår långvariga fiendskap och svara mig såeom en soldat talar till en soldat. Er närvaro på detta rum bevisar för mig att slaget är förloradt. Hvad har det blifvit af den kejserliga armån? — Den är upprifven, skivgrad och flyende.