-— B00 — oordnade och upplösta bataljonerna; ibland voro de nära hvarandra, ibland temligen långb skilda åt. Tre gånger hade Armand Louis värja vidrört kapten Jakobus hatt, och tro gånger hade slumpen åter aflägsnat dem från hvarandra. Sålunda hade de nu passerat öfver hela valplatsen, och förföljandet fortfor icke desto mindre. , Invid en häck, som beskuggades af höga pilträd, varseblef kapten Jakobus åtta å tio flyende kroater. -— Der kommer en svensk general, sade han; tusen dukater åt den som dödar honom! Kroaterna beredde sig till att öfverfalla herr de la Guerche, men i detsamma fick man se herr de Saint-Paer och herr de Collonges jemte en hop andra dragoner komma ridande till stället i sporrsträck. XKroaterna vände då om och förpassade sig öfver bäcken så skyndsamt som möjligt. Huru obetydligt det uppehåll än var, som genom deras mellankomst förorsakades, hade dock olyckligtvis kapten Jakobus derigenom fått tillfälle att komma öfver till andra stranden. En blek man, som såg svag och eländig ut, trädde fram mellan träden, ledande vid betslet en mager häst. Fiyktingen fattade genast tyglarne, kastade sig upp på hästen och försvann med blixtens hastighet, under det att mäster Innocent smög sig bort mellan de täta buskar, som betäckto stranden.