Dagens Nyheter – 4 december 1871, sida 2

MM ning de två armåerna nu innehade gentemot hvarandra. — Jag kan lika litet som Wallenstein här afvakta vinterns ankomst, sade konungen; derför har jag erbjudit honom en batalj, och han antager förslaget, för att icke gifva ny näring åt det klander, för hvilket han varit föremål allt sedan vi stodo mot hvarandra vid Nirnberg ; man påstår nemligen, att han icke vågar mäta sig med konungen af Sverige. Allt hvad denne mans snille kan upptänka och hans energi uträtta, för att knyta segern vid hans vapen, det skall bli upptänkt och uträttadt. Huru många som lefva i dag skola ej i morgon sofva den eviga sömnen! Er vill jag ha vid min sida i striden, la Guercho. — Ni anvisar mig den farligaste platsen, sire; jag tackar er derför af hjertat. Sedan. Armand Louis lemnat konungens tält, frågade han Arnold Brahe efter hertigen af Sachsen-Lauenburg. — Han reste bort för ett par dagar sedan, svarade Arnold. — Gifve Gud, att han måtte bli borta för alltid! utbrast Armand Louis. Som några timmar at natten återstodo, lemnade herr de la Guerche lägret, för att ännu en gång se och tala med Adrienne. Sedan han kommit förbi förposterna, mötte han Magaous, hvilken följde efter en man, som red på en mager och eländig häst. — Om Magnus icke misstager sig, sade den