Dagens Nyheter – 4 december 1871, sida 1

gelset. Innan de antridde den sista färden bjöds dem en styrkedryck, men de undanbådo sig den. I trots af derag beslut att trotsa döden till det yttersta, tog menniskonaturen ut sin rätt; materien reste sig upp, tungan blef torr, läpparne hvita och en omärklig rysning genomfor dem. — De vandrade långsamt ut mellan en på gården uppställd haie af gensdarmer och municipalgardister och den gamle portvakten slog upp fängelsets begge portar på vid gafvel. Sedan kl. 5 på morgon9n väntade ett detachement hästjägare och två sqvadroner kyrassierer på dem för att eskortera lem. Utanför fängelseporten stodo tre vagnar. Rossel steg upp i den första med pastor Passa, sergeanten Bourgeois i den andra med abbå Follet, och Ferrå i den tredje. Vagnarne sattes i gång och snart bar det af i gallop efter eskorten. Hvad skulle de väl känna, de som åkte i dessa vagnar och som visste hvad deras resas mål var! Trupperna voro uppställda med för fot gevär på planen nedanför polygonen vid Satory. Hela 1:a ingeniörregementet samt 76:e linien voro der; hvart och ett at de öfriga regementen som kampera i Satory och å kringliggande slätter hade lemnat detachementet. Trupperna, uppställda i slagordnving, bildade en kolossal rektangel af 2000 fots längd och 1000 fots bredd. Vid foten at den höjd hvarå pelygonen är uppförd voro trenne pålar nedstuckna i marken; de voro af ljust träd, 3!2 fot höga och 33 fot ifrån hvarandra. Vid dessa skulle de dömde afrättas. På hundra fots distans från dessa pålar uppställde sig de 12 man som utgjorde hvardera arkebuseringsplutonen;3 vid första pålen en pluton af gevikåren 5), nemligen 4 underofficerare, 4 korporaler och 4 mästerhandtverkare af de äldste i regementet, under befäl af en adjutant; andra plutonen bestod af 12 soldater från 45:e linieregementet (i hvilket Bourgeois hade tjenat); den tredje af 12 soldater ur 96:e lipieregementet. Adjutanterne undersöka vapnen och afstånden, plutonerna göra rättning, alla vänta med gevär för fot. Poliskommissariep kommer och kastar ett granskande öga på allt; derefter aflägsnar han sig. Kl. 7,0 antyder ett dredigt buller att vagnarne nalkas. I detsamma röras trummorna och hornen blåsas. Vagnarne köra upp på platåen omkring 800 alnar från pålarne, i följande ordning: Rossel längst till venster, Bourgeois i midten och Feriå ytterst till höger. De trenne lifdömde stiga ur vagnarpe. Den förste, Rossel, går vid den protestantiske pastorns arm med fasta steg (800 alnar!) fram till pålen nr 1 och stödjer sig mot den. 9Sergeanten, med abi6En bredvid sig, tager plats vid pålen nr 2; och Ferrå ställer sig ensam vid pålen nr 3. Två gensdarmer eskortera hvardera fången. Sedan pastor Passa ännu ställt några ord till Rossel tager denne långsamt af sig öfverrocken, viker omsorgsfullt bop den och lemnar den åt pastorn tillika med sin hatt. Sergeanten tar af sin köpi och Perr6 kastar hatten ned bredvid sig. Krigsrättens aktuarier framträda nu och uppläsa för de dömde deras dom samt binda ör deras ögon. Ferrå vägrar underkasta sig istnämnde formalitet, siägande att han nog skall veta att se döden nalkas honom utan ut blinka. Adjutanterne draga sig några steg illbaka och höja på en gång sina Virjor. I detsamma hördes en salfva, hvars ljud ;åminte om mitraljösens, och de tre minnen öllo. Blott en af dem, sergeanten, hade unler några sekunder konvulsiviska ryckningar. In läkare och en poliskommissarie trädde ram till de fallne; läkaren fann att Rossel ade blifvit ögonblickligt dödad, men att Boureois och Ferr änou andades. Två man rädde fram — det var de båda äldsta serx) I hvilken. Rossel varit kapten.