Dagens Nyheter – 2 december 1871, sida 1

Från Utlandet. Biskop Dupanloup i Orlgans har offentliggjort ett bref, hvari han besvarar vissa delar af hr Gambettas tal i St. Quentin. Den orleanistiske bispen fäller det strängaste omdöme öfver Gambettas åtgärder medan han innehade makten och anklagar honom att ha uppeffrat folkets väl för partiafsigter och personlig ärelystnad. Det af Gambetta förordade undervisningsoch uppfostringssystemet, menar han, skulle frambringa menskliga vidunder. Nej, folkundervisningen skall ligga i kyrkans hand; den hämmar icke upplysningen, gubevars! Stiftaren af Frankrikes allmänna hypoteksbank, hr Branicki, har föreslagit att staten skulle på en gång göra sig qvitt såväl skulden till Tyskland som all sväfvande skuld genom att upptaga en afgift af 3 procent utaf kapitalvärdet å all fast egendom i landet. Detta kapitalvärde är 130 tusen millioner frank. Tre procent derå skulle inbringa 4,000 millioner, och detta vore allt hvad som behöfdes. Men, säger en korrespondent, den nuvarande ovissa regeringen förmår icke höja folket till en sådan uppoffring; måhända skulle en monarkisk-konstitutionell regering vara i stånd dertill. Tre radikaler ha blifvit invalda bland Paris stadsfullmäktige, och häröfver visa sig de reaktionära lika förskräckta som förbittrade. Det arbetas i den sal, der förr lagstiftande församlingen hade sina möten, på att bereda plats för ett större antal personer, hvaraf man drager den slutsatsen att nationalförsamlingen . kommer att flytta: dit, från Versailles, som nu skall, låtsa vara Frankrikes hufvudstad. Ett nytt slags åtal väcka den största up pmärksamhet i Frankrike. De äro af allmän åklagare anställda mot en mängd personer, dels rika godsegare, dels kommunföreståndare (mairer), hvilka under det tyska trupperna lågo i departementet Seine-et-Oise nära Paris åtogo sig stora leveranser af lifsmedel åt dem. En af de anklagade har å detta slags affärer förtjenat 900,000 frank; en annan medger att han levererat 157,000 får; flere af de anklagade mairerna ha genom hotelser skrämt bönderna att sälja sin spanmål och boskap åt dem. Det yrkas nu ansvar å aderton personer för landsförrädiska handlingar. Hr Thiers och armåstyrelsen sysselsätta sig mycket med uniformsreformer. Enligt Journal de Paris har beslutats att infanteriets hufvudbonad hädanefter skall blifva en kask, liknande den gamla romerska, och med en tupp på (den galliska tuppen). I krigstid skulle tuppen, såsom hinderlig, utbytas mot ett granatmärke. Hr de Decker, hvars utnämnande till guvernör öfver Limburg gaf anledning till oroligheterna i Brissel, har icke blifyit af ministören afskedad från denna post, utan han inkom