Dagens Nyheter – 23 november 1871, sida 2

Article Image
brutit marken, vetenskapsmannen, gom anvisat medlen, genom hvilka jordens fruktbarhet kan bibehållas eller förbättras; — och till dessa olika Elasser af medarbetare för frambringandet af säden kunna äfven med allt skäl räknas, bland andra, alla de, som spridt upplysning och kunskaper bland arbetarne, hvarförutan de, hvar i sin stad, skulle varit oförmögna att medverka till det nu till utseendet så enkla resultatet. Alla dessa olika klasser af arbetare hafva sin andel i säckens värde, emedan deras arbete ligger deri. Eftersinnar man t. ex. allt det arbete, som en rock representerar, så får man en ännu större mångfald af olika krafter, som medverkat vill dess frambringande. Ännu ett exempel anfördes af talaren. Till begagnande förekomma artiklar af stål, (nipper, kirurgiska instrumenter m. m.) hvilkas värde efter vigt uppgå till 3,000 rdr pr skålpund. För att klart inse, hvad arbetet spelar för en roll i detta värde, behöfves blott erinra att detta ståls råvara i tackjernsform kostar 3 öre. Vill man söka det värde, råvaran i den obrutna malmen representerar, så kan det ej bestämmas i något mynt, det är nästan lika allmän egendom som luft och ljus. Och likväl har denna bergets obrutna malm ett värde, hvilket likväl icke får beräknas etter jordräntan, utan af det arbete, som så ordnat samhället, att jordens skatter kunna tillgodogöras. Talaren kom härefter in på kapitiet om penningen eller kapitalet, som icke är annat än samlade resultater af arbete. Arfvet, som man tager i besittning, är sålunda ingenting annat än en produkt af förfädrens arbete. Det ligger hos hvarje menniska en naturlig åtrå att frambringa mer än de dagliga behofven kräfva, och hvem vill väl frånsäga sig den dyrbara rättigheten att af sitt arbetes frukter öfverlemna något till sina efterkommande? I denna naturliga känsla ligger den aldra bestämdaste protest mot de läror, hvad namn de än må hafva, hvilka gå ut på dessa genom personligt arbete förvärfvade frukters fördelning till alla eller förvandlande till gemensam egendom. Sida om sida med det kroppsliga arbetet går det andliga eller intellektuela, som ock har sin stora betydelse, ty ingen upptäckt på dess område. finnes antecknad i vetenskapernas historia, hvilken icke, liksom ett mynt, blifvit omsatt i det praktiska lifvet och på många sätt kommit arbetet till godo, dels såsom lättnad, dels såsom anvisare at nya fält för verksamhet. -Omnärnande den store engelsmannen: Adam Smith, hvilken först vetenskapligt ordnade de gjorda erfarenheterna inom det statsekonomiska områ det, wisade talaren genom exempel från fibriksverksamheten den stora fördel, som arbetets fördelning medför och huru nödvändig denna fördelning numera är. Men: arbetets fördelning har ock sina olägenheter, bland hvilka den förnämsta är, att kroppsarbetaren, som endast sysselsätter sig med en liten detalj af ett helt, derigenom jägtas så, att arbetet för honom blir tröttande. Han måste sålunda vid sidan deraf ha ett annat arbete, som skänker honom hvila och vederqvickelse. Ett sådant har han ock i tillfredsställandet af sina andliga behof, i sökandet eftsr kunskaper och upplysning. Talaren trodde sig äfven kunna förutsäga, på grund af arbetets stora betydelse, som alltmer och mer skall bli allmänt insedd och erkänd, att det slägte, som tagit arf efter oss, och än mer derefter kommande slägten, skola finna promenaderna mindre böfolkadsa än i våra dagar, men -i stället få de lärde och statsmän under ledigheten från deras egentliga verksamhet till hvila och vederqvickelse vara sysselsatta med något handarbete, och sålunda, äfven de, skänkande sin hyllning åt detta arbetes majestät.

23 november 1871, sida 2

Thumbnail