åberopande af offentliga handlingar, som hös oss genast väcktes just genom detta ensidiga framhållande af ensamt böndernas reseräkningar, blef allt för snart bekräftad. Orsaken till detta hans förfarande kan ej vara någon annan än en förhoppning att den fläck, hän möjligen kan lyckas fästa på en eller annan medlem afdet förhatliga landtmannapartiet, sedan bör genom flitig bearbetning lyckas få utbredd öfver hela partiet. Det är sålunda i uppenbart syfte att smäda som Göran företagit sin granskning, hvilket vi nu gå att genom en motgranskning fulleligen bevisa. När Göran säger, att hr Jonas Jonasson farit den dyrare landvägen, men hr Mannerskantz den billigare sjövägen, — hvarför förtiger han då att den förre for sjövägen från årets lagtima riksdag och derför debiterade staten för ångbåtsbiljett till Kalmar 18 rdr och för skjuts derifrån till hemmet, (5 Le mil, icke 4 mil, såsom Göran uppgifver) 16 rdr 50 öre, samt att den senare for landvägen öfver Wexwiö från urtima riksdagen, derför debiterande staten en kostnad af 75 rdr 70 öre, i stället för 26 rdr 62 öre, som vägen öfver Kalmar skulle kostat? När Göran uppgifver, att hr Nilsson från Blekinge, boende en half mil från Carlshamn, farit den dyrare landvägen öfver Wexiö, då staden Carlsham 18 representant hr Berg begagnat sig af den vida billigare sjövägen, — hvarför döljer han att hr Nilsson for den billigare sjövägen till urtima riksdagen och derför debiterade staten 28 rdr 50 öre, men att hr Berg for den dyrare landvägen öfver Wezxiö från urtima riksdagen och derför af staten lät sig godtgöras en resekostnad af 67 rår 45 öre? När Göran påstår, att en annan af Blekinges representanter, hr P. Olsson, boende 2 mil från Carlskrona, också är en vän af landresor och debiterar derför 83 rdr 57 öreXt, då staden Carlskronas representant, hr Palander, begagnar ångbåtslägenhet och debiterar blott 24 rdr, — hvarför förtiger han, att hr P. Olsson for sjövägen till urtima riksdagen, derför debiterande staten 30 rdr 23 öre, samt att hr Palander till samma riksdag for den dyrare landvägen på skjuts efter tre hästar till Weziö och derifrån i första klassens snälltågskupe till Stockholm, debiterande staten en resekostnad af 72 rdr 70 öre, således mer än dubbelt af hvad den för misshushållning med statsmedlen klandrade hr P. Olssons resa kostade? Och hvarför stannar Göran i sin granskningsifver vid riksdagsmännen från Blekiovge? Detta är en fråga, hvarpå vi förgäfves sökt att bilda något tillfredsställande svar, ty åtskilliga andra reseräkningar lemna ur statshushållningens zynpunkt lika godt stoff till reflexioner som de af Göran framhållna. Så reste t. ex. representanten för Wexiö stad, lektor A. Rundbäck, till urtima riksdagen sjövägen från Jönköping, hvilket kostade staten endast 16 rår, hvaremot Jönköpings egen representant, hr Printzensköld, föredrog jernvägen, hvarför hans resa från Jönköping kostade 31 rår. Ingen enda af de söder om Jönköping boende riksdagsmännen har följt hr Rundbäcks vackra exempel; deremot har representanten för Grenna m. fl; städer rest från nämnde stad söderut till Jönköping och derifrån med jernväg till VR Ra ss V Br To MS. TR API YT RS INET Vante ere a TT I fe St