Dagens Nyheter – 20 november 1871, sida 2

Och samma åsigter som Östgöta Correspondenten ha, fastän oftast i mera valda ordalag, de flesta stadsrepresentanter vid riksdagen samt många tidningar i småstäder uttryckt. Kan då någon förnuftig menniska tro annat än att städernae invånare för närvarande hysa en bitter afvoghet mot landets inbyggare? Vi hafva i följd af de fientliga yttrandena vid riksdagen i en stor del af pressen och på försvarsmöten i städerna antagit att så är. Men vi hafva sökt visa att de näringsidkande klasserna handlat mot sitt eget välförstådda intresse, då de sålunda brutit med sina naturligaste bundsförvandter, samt ätt de dertill blifvit förledde af byråkratien, som har både de flesta representanterna i riksdagen och starka försänkningar i landsortspressen. Nu öfverraskar Östgöta Correspondenten med attvisa sig riktigt ond öfver att Dagens Nyheter Spresuppenerat en antagonism mellan städer och land. Detexisterar ingen sådan, säger han, och så gör han en tvär vändning för att åter komma på den mest vänskapsfulla fot med det nyss så svärtade landtmannapartiet och dess hufvudmän, d. v. s. det stora flertalet af svenska folket. Naturligtvis kunna vi, som städse se mera på detta flertals rätt och bästa än på några privilegierades — må dessa vara än så talrika — icke annat än med nöje finna att Östgöta Correspondenten liksom åndra syndare sig omvänder och bättrar. Måtte omvändelsen bara räcka länge! Med hopp härom tillräkna vi honom icke hans utfall mot Dagens Nyheter. De voro i alla fall i ordets egentliygaste bemärkelse endast sottiser, och för sådana vapen äro vi alldeles känslolösa. Vitillägga endast att vi af Östgöta Correspondentens senaste uppträdande mot oss fått bekräftad en sorglig aning, nemligen den, att hans ofta upprepade joller om barbskramla, barntrumpet med fera barnsligheter verkligen betecknar att han är på god väg att åter göra sitt inträde i barnkammaren. Ingen dödlig kan frigöra sig från verkan af naturens lagar, men hvar och en som eger förmågan qvar att använda sitt förstånd afhåller sig från att tala om rep i hängd mans hus.