Dagens Nyheter – 20 november 1871, sida 1

-— (EL Men efter förloppet af några sckunder reste sig den, fom Han trodde vara död; långsamt upp på armbågarne och började -krypa till honom: Matheus kände en ymnig kallsvett frambryta på sin. panna. Med:ena handen hårdt tryckt mot det gapande såret, hvarifrån blodet likväl flöt i strömmar, kröp Rudiger framåt ... Han nalkades kommendanten alltmera. I hans ögon. hvilade ett uttryck. af: oförsonlig hämndlystnad. Man kunde se på denne döendo, att han föresatt sig att icko dö, så länge hans bödel ännu lefde. Nu var han så nära Matheus att han kunde fatta tag uti dennes fötter. — Ah! jag skall ej dö ensam, mumlade han. Du, som jag ville hjelpa, har mördat mig! ... Nåväl, hvad herr :de Chaufontaine icke gjorde vill jag nu göra. Och tryckande sitt bröst mot Matheus fötter, alltunder det han fortfor att krypa, . sköt han honom småningom framför sig intill afgrundens rand. Matheus ville försvara sig; men förgäfves. Hats lemmar voro fängslade; han kunde-ingenting göra. Blodet stelnade i hans ådror till följd af förskräckelsen. — Nåd! sade han. Jäp: skulle go dig nåd: . Nej, Matheus, ae skell dar dör eva ) Plötsligt stannade Rudigor, hvars krafter