Dagens Nyheter – 20 november 1871, sida 1

-— fÖl nu hvarken röra eu lem eller gifva ett ljud ifrån sig. — Jagiharflofvat att hänga dig, sade Revaud; och du vet, att jag alltid håller mina löften. Matheus ryste. Ådrorna i hans hals svällde, hans ansigtsfärg blef mörkröd, hela hans kropp skälfde, och hans muskler gjorde en förtviflad ansträngning, för att sönderslita de band, som fjettrade honom. Hans blodspringda ögon tillelötos derpå, och han låg orörlig som ctt lik. Renaud gjorde ett tecken med handen, och Carquefou upplyftade Matheus med tillhjelp af Magnus samt bar sedan bort honom på sina skuldror. Efter förloppet af en minut voro de nere vid utfallsporter, der Rudiger satt och väntade. Han hade icke sctt till någon menniska och icke holler hade han hört något. — All: går bra, sado han till Magnus. Digra moln undanskymde i detta ögonblick månen, och man kunde knappt se skogen. Då herr de la Guerchoe och hans följeslagare kommit ut gencm porten, ropades de an af skildtyakten på vallen. — Dux et imperator! Bevarade Armanå Louis. Matheus Orlscopp, som öppnat ögonen, tillslöt dem igen. I nästa ögonblick hade de passerat fästningsgrafven och nalkades skogen med raska steg.