Dagens Nyheter – 17 november 1871, sida 2

hålla lån i samma stund de hade tak på murarne. Men numera går det trögt dermed. I följd dera har byggandeti de stora städerna, t. ex. i Berlin, hastigt aftagit. Derigenom ha åter hyrorna stegrats och numera gifva hus derföre så pass afkastning, att byggmästare börja få pengar till låns från England, hvarest jemväl är öfverflöd på ledigt kapital och i följd deraf så låg ränta, att kapitalisterna låta sina medel gå till Tyskland för att vinna ett par procent mera än hemma. Så jemnar sig till slut allt, så snart ingen faderlig lagstiftning lägger hinder i vägen för penningens strömmande dit, der den finner marknaden fördelaktigast. Ptt jätteverk. Den 19 i denna månad skall högtidligt för allmän trafik öppnas en jernbana mellan Dordrek och Moerdyk i Holland. Till denna bana hör en bro af 14 spann, hvardera 337 fot långt; dessutom är i bron en öppning för fartygs genomsläppande. Hela byggnaden är sålunda mer än en half svensk fjerdingsväg lång. — Invigningen sker på årsdagen af en öfversvämning som den 19 november 1421 der i trakten förstörde 72 städer och byar samt dränkte eller på annat sätt bragte om lifvet hundratusen menniskor. . En resa kring jorden saunonseras i San Francisco. Deltagarne skola fara derifrån till Yokahama (Japan), 1,200 mil; från Yokahama till Hongkong, 400 mil; från Hongkong till Calcutta, 875 mil; från Calcutta till Bombay, 350 mil; från Bombay till Suez 900 mil; från Suez till Alexandria 56 mil; från Alexandria till Brindisi (Italiens södra udde), 212 mil; från Brindisi till London, 300 mil; från London till Newyork 800 mil; slutligen från Newyork till San Francisco, 800, allt geografiska eller sjömil. Dermed är resan omkring jorden fullbordad. Det går på 82 dagar och kostar i svenskt myot ungefär 4,500 rdr. Bland vildar. Hr Richard MLean, styrman på ett fartyg, som gör resor i Söderhafvet, har skrifvit ett bref till tidningen Argus i Melbourne, i hvilket han berättar, att hr Minton (son till kapten Minton i Melbourne) som hade upptagits från en ö, dit han kommit i land efter ett skeppsbrott, påyrkat att få gå i land på Papua, ehuru han kände med hvilken fara detta vore förenadt i anseende till infödingarnes mot de hvita ovänliga sinnelag. Hr MLean åtföljde honom, men då de sågo, att infödingarnes hållning var misstänkt, ville Minton att MLean skulle återvända till fartyget, under det att Minton skulle ådraga sig infödingarnes uppmärksamhet, stanna qvar och gåsitt öde till mötes. MLean kom lyckligt och väl åter ombord, men Minton anfölls af vildarne. Han nedsköt tre med sitt bakladdningsgevär, fem med sin revolver och nedstack två. Under det han höll på att ladda sitt gevär, genomborrades han af ett spjut och föll. Infödingarne slöto då en ring omkring honom och buru honom in i småskogen. Kaptenen på fartyget gjorde tecken åt vildarne att han ville friköpa fången mot gevär och tyg, men de brydde sig ej derom, och fartyget afgick till Nya Caledonien. MLean tror, att allt hopp om Mintons räddning icke bör uppgifvas.