Dagens Nyheter – 10 november 1871, sida 1

tillbakavisade förslaget, påstående, att dess antagande vore omöjligt, och framställde denna åsigt med sådan lifhghet, att Thiers deröfver uttryckte sin förvåning. Till slutet frågade Thiers general Ducrot: Men kan ni garantera mig, det vi icke blifva tvungna att sluta fred på än hårdare vilkor?4 Resultatet blef emellertid, att ett tillbakavisande af freden följde på afslaget om vapenstillestånd. Furst Bismarcks anbud. meddelades icke allmänheten. Natio-nalförsvarsregeringen talade endast om vapenstilleståndet och tog på sig ansvaret att icke låta Frankrike veta på hvilka vilkor fred hade erbjudits. Till och med Thiers måste i sin berättelse till de neutrala förbigå en underhandling, som ej haft något resultat, och hvars offentliggörande endast skulle förorsakat oro och en onyttig missstämning. Nu, då allt är förbi, då vi antagit en långt hårdare fred och då männen af den 4 september hafva att aflägga räkenskap, har 2aan rättighet att fråga sig, hvurföre vilkoren förkastades, 3om visserligen voro smärtsamma, men dock mindre hårda än de, till hvilka man omsider måste besluta sig. Som bekant är, lyckades det kommunard-generalen Okolowiez att undkomma ur sitt fängelse i Satory. Hans bror Edmund Okolowiez var honom dervid behjelplig. Denne hade nemligen inställt sig i fängelset i officersuniform och lyckades derföre att komma till sin bror,med hvilken han då bortgick, utan att vakten lada mårke dertill. Edmund Okolowiez har, med anledning häraf, nu blifvit häktad, hvaremot hans bror spårlöst försvunnit. Telegram till Times omtalar, att Thiers den 4 dennes haft ett längre samtal med Vietor Hugo angående mildring i Rocheforts straff. Thiers säges svarat, det han ej kunde förpligtiga sig till något, enär benådningskommissionen vore suverän. Kommunen lät under sin regering i Paris från torget La Roquette borttaga de fem sandstenar, som utgjort grunden för guillotinen, hvarefter afrättningsverktyget uppbrändes. Nu har den nuvarande styrelsen i Frankrike låtit på Lå Roquette ånyo anbringa de fyra stenarne och gifvit befallning om att guillotinen åter skall uppresas. Det säges, att Bazaines ställning vid undersökningskommissionen skall vara mycket brydsam. I Metz arkiver skall man ha funnit för honom komprometterande attstycken. I Nimes har ett möte af protestanter i dagarne egt rum, hvilket med alla röster utom en uttalat sig för kyrkans skiljande från staten. Den republikanska regeringen i Frankrike visar sig icke liberalare än den kejserliga mot den främmande pressen, hvilken underkastas en sträng censur på gränsen och ofta konfiskeras. TIIndåpendance belge lemnar häröfver denna förklaring: Förklaringen är mycket engel. De utländska tidningarne äro ingenting mindre än bonapartistiska, under det pressmyndigheterna äro det i hög grad. Beslutet i spanska cortes att beskatta de utländska innehafvarne af spanska statsobligationer har väckt stor förbittring på börsen i London och klandras fortfarande skärpt i den engelska pressen. Så yttrar Daily Telegraph: Spaniens finansiella skam är så stor, att detta land med skymf skall förjagas från hvarje börs i Huropa. De hiindelser, som föregingo atslutan