gpanjorerna, som hållit fästningarne vil Rhen besatta, för att nu ej tala om de baierska regementena under kurfursten Maximilian och konung WVigismunds polackar? Hvyarför skulle jag då skynda mig? Huru stark konungen än må vara, skall han dock ej kunna mäta sig med mig, och min mening är att med ett enda slag krossa honom. — Måtte Gud bistå er vid utförandet af denna ädla föresats. Hela den katolska verlden skall glädjas deröfver, och jag för min del mer än någom annan. Men Frankrike kan möjligen också blanda sig i striden. Dess armåer närma sig redan Elsass, och kanske får ni derför snart ångra att ni ej tillintetgjort den oförvägne konungen af Sverige, medan det ännu stod i er makt. — Frankrike är långt borta, och Gustaf Adolf befinner sig här i närheten. Om någon fara hotade från vestern, skulle jag icke en dag uppskjuta den batalj, hvarigenom jag ämnar göra mig svensken qvitt. Men återvänd nu, herr hertig, så snart som möjligt till konung Gustaf Adolf, och underlåt icke att meddela mig underrättelse om allt vigtigt som passerar. — I det afseendet vill jag handla hädanefter som hittills, svarade Frans Albrecht, i det ban bugade sig. Derefter lemnade han rummet. Utanför glottsporten väntade en man på honom. — Hvar äro hästarne? frågade hertigen.