Dagens Nyheter – 8 november 1871, sida 1

Eg lenburg allt förblifvit vid det gamla, hafva de liberala riksdagsdeputerade från detta land i förening med sina lika sinnade kolleger nu företagit en ny stormlöpning. För att afväpna deinvändningar, som regeringarne i Schwerin och Strelitz vid föregående tillfällen framställt, har det nationalliberala partiet bland annat åberopat sig på ett yttrande af furst Bismarck imotiven till den sista lagen angående ElsassLothringen, hvari det heter: Det förutsättes i riksförfattvingen, att i alla enskilda stater består en författnig, på grund af hvilken lagstiftningen är bunden vid representationens samtycke. I torsdags ingaf deputeraden Bising på riksdagen ett förslag om införande af konstitutionel författning i alla förbundsstater. Mecklenburgska statsministern Bilow yttrade sig genast emot förslaget, Xsom under sken af att införa en förändring i riksförfattningen endast gick ut på att kullkasta den beståndande statsformen i Mecklenburg4. Efter en längre debatt antogs emellertid Bisings förslag med 183 röster mot 88. För förslaget röstade det nationalliberala partiet, framstegspartiet och det liberala rikspartiet; emot detsamma centern och en del af högern. Af. redogörelserna i tyska tidniogarne för Bisings tal synes, att han häftigt angrep storhertigdömenas regeringar. Bland annat fäste han uppmärksamheten på, ett Mecklenburg liksom alla andra förbundsstater skulle få sin andel af krigskostnadsersättningen, men att denna andel komme att inflyta i den landsherrliga kassan, emedan det i Mecklenburg icke finnes någon egentlig statskassa. BSådana förhållanden vore odrägliga. I trots af alla ridderskapets och regeringarnes agitationer hade man icke lyckats att få en enda reaktionär deputerad vald i Mecklenburg. (Hör! hör!) Storhertigarno villo tillstädja sina undersåtar rådgifvande medverkan, men detta tjenade till intet; endast genom en energisk reform, som understöddes af riksmakten, kunde mecklenburgska folket blifva befriadt från den mara, som nu tyngde på det. Segerherrarne från Sedan borde visa, att de voro beredda att utplåna skamfläckarne från Olmitz och Broncell (syftar på den reaktionära politiken åren 1850—56). Om hans förslag ginge igenom, skulle den mecklenburgska folkstammen derigenom ånknytas fastare till riket. Bland mera bekanta riksdagsmän talade Traitschla i ett längre föredrag för Bisings förslag och den katolska deputeraden Windhorst emot detsamma. Kommunalrådet i Prag har för afsigt att till hedersborgare i Böhmens hufvudstad utnämna de fem afgångna medlemmarne af ministdören Ilohenwart. Från Haag skrifves den 3 dennes, att i ett framlagdt lagförslag rörande införande of en Dy indisk-holländsk tulltariff regeringen betonar, att den anser vara tidsenligt att låta utan vidare öfvergångar de sista spåren af skyddstullsystemet i Holland försvinna.