Dagens Nyheter – 7 november 1871, sida 2

tellektuella och moraliska lif. Hvad religionen angår, är omsorgen att underviea deri öfverlemnad åt medborgarnes fria skön. Man minnes, att kantonen Ziirich för två år sedan gjorde helt fredligt en mycket radikal revolution. Det är detta, som förklarar de modifikationer, som dess skollagstiftnivg i detta ögonblick undergår. Franska jernvägarne. Jernvägsarbetena mellan Asnicres och Dijon skola med första taga sin början. Då jernvägen mellan dessa orter blir färdig, uppstår direkt jernvägsförbindelse mellan Calais och Marseille. Domstolarne i Paris sysselsätta sig nu med åtskilliga patrioter, som trodde sig göra fosterlandet en tjenst, när de, under Paris belägring, plundrade öfvergifna hus i förstäderna och kastade skulden för plundringen på de tyska trupperna. Så har en mademoiselle Bordes, två bröder Girandeau m. fl. öfverbevisats att ha på ljusa dagen plundrat två rika hus rubb och stubb. De höllo med vagnar utanför husportarne och inpackade allt, som ej var väggfast. Mademoiselle Bordds försåg sig rikligen med silke, sammet, kaschmirer, juveler o. 8. V., lemnande det öfriga rofvet ädelmodigt åt sina medbrottslingar. Bröderna Girandeau dömdes till 3 års fängelse. En annan industririddare vid namn Carminaty, som bedref plundringsaffärer i stor skala och kastade skulden på kommunen, dömdes till 15 års fängelse. Tackjernstillverkningen i jordens större länder utgör, enligt de nyaste, hufvudsakligen året 1869 omfattande statistiska uppgifter, öfverhufvud 235,435,367 Zolleentnert ; tillverkningen uppgick nemligen: I Storbritannien till ............... 110,548,867 ctr. I Nordamerikas Förenta stater... 38,332.520 , I Tyskland (tullföreningsstaterna) 27,139,256 . I Frankrike med Elsass och LothI Belgien ...... TT ssesarsae ses NANO I Ryssland med Finland ech Polen —8.079,000 I Osterrike....... 7.009,000 I Sverige .... 6.357.000 ., I de öfriga ev 2.032,384: sv hvaraf 922.384 ctr komma på Spanien, 709.000 ctr på Italien. 240.000 ctr på Norge, 100.000 ctr på Schweiz, 70,000 ctr på Nederländerna. tt jordiskt paradis. En mye ket bekant engelsk författare är för närvarande stadd på resa i Australien. När hav kom till staden Rockhampten i Queensland gåfvo en del invånare en middag för honom. I sin ftacksägelseskål yttrade han bland annat: Ni klaga här i kolonien, ni säga att allting går på tok, men sannerligen jag någonsin har träffat på en menniska här som inte ätit sina tre mål om dagen. 5 är det inte hemma i England. Der skulle ni få se många menniskor som inte smaka en bit kött mer än tre gånger om året. Här finner jag ingen gå utan kläder, som anstå hans ställning, om de också inte äro de aldra elegantaste. Hemma ser man mången man klädd i sådana der halfgentila trasor — mången som bär en rock; hvilken någon afsigkommen herreman burit först sedan han fått den af en sprätt, som köpt den efter en lord. Sådant ser man aldrig här. I England funderar man bara på hur man skall skaffa undervisning åt de fattiga. Här hafva till och med de aldra mest fattigas barn skolunderbyggnad. Jag har till min öfverraskning funnit, att äfven der befolkningen är mycket ringa fins en afgiftsfri skola, der de förmögnes och de fattiges barn strömma om hvarandra. När jag hör er knota förstår jag er icke. Ni äro otåliga för det att ni inte kan spänna ut vingarne som örnen ech flyga rakt upp i himlen, Ni ha verkligen ett lyckligt samhälle. Som främling har jag ett enda råd att ge er — eller kanhända snarare åt era barn, — och det är: ha inte för brådtom! När ni tagai betraktande ert tillstånd och hvad ni ha utfört, i hvad ställning arbetaren befinner sig — ty när allt. kommer omkring så är det ändå hufvudsaken —, så ha ni intet skäl att vara missnöjda. Målet för allt politiskt arbete är ju att höja den arbetande massan; och här intager arbetaren en hög ställning. RR OO