Dagens Nyheter – 6 november 1871, sida 1

bundet från första början var utan förmö genhet och endast hade inkomster af tullen och vissa skatter, hvilka som oftast inlupo så sent, att förbundskassan måste hjelpa sig fram med lån från de särskilda staterna. Regeringen hade derföre föreslagit, att det nuvarande förbundet måtte för första finansäret få sig anvisad en summa af de franska krigskontributionerna, som ungefär motsvarade de förväntade inzomsterna för det löpande året. Ytterligare föreslog regeringen upprättandet af en stående kassa (Ceiserner Fond) för militärförvaltningen, för hvilket ändamål hon ville anmoda riksdagen att bemyndiga rikskansleren att utfärda skattkammarbevis till ett belopp af 8 millioner thaler. Under den följande debatten var det endast några få representanter, som yttrade sig emot upprättandet af nya (Cjernfondert, hvaremot det nationalliberala partiets ledare med mycken ifver understödde ministerns yrkanden. Deputeraden Lasker helsade med glädje riksfinansernas emancipation från de särskilda staternas finansväsen. Statsministern Delbräck anmärkte, att alla statsembetsmän, äfven de underordnade, skulle få förbättring i sina löner. Krigsministern, general Roon, bekräftade, att nästa militärbudget skulle komma att ställa större anspråk på förbundets finansiella krafter. Intill nästa år skulle regeringen åtnöja sig med 225 thaler pr soldat, men från den tiden måste förhöjning inträda. För ökadt krigsberedskap mäste nationen vara villig att göra nödvändiga uppoffringar. I anvledning af en anmärknitg af deputeraden Richter (af venstern), att flottans öfverbefäl tycktes hafva varit aldeles försvunnet under sista kriget, förklarade krigsministern, att den bästa ordning hade herrskat inom marinkommandot. Härmed slutade lagens första behandling. Såsom man finner af Berlintidnipgarne, motser man vid behandlingen af flottans särskilda budget ätskilliga angrepp mot förvaltningen af det tyska sjövärnet, hvilket, enligt mångas åsigt, under sista kriget svck de förväntningar, man hyst om detsamma. Isynnerhet tyckes man vara missnöjd med den stora pansarfregatten CKönig Wilhelms fullständiga overksamhet. i j j j Om demonstrationerna i Prag föreligga ru närmare underrättelser: Den czechiske deputeraden Rieger hade från Wien begifvit sig till sitt gods Malecz, hvarifrån han for ensam till Prag. Då han anlände kl. 3 på e. m. till bangården, mottogs han af cn stor folkmassa med dånande lefverop. Rieger uppsteg i en drorka och tackade för den hyllning som visades honom, tilläggande att konungen icke velat lyssna till czechernas önskningar, men att den dag, nog skulle komma, då han, bättre rådd, Stall uppfylla dem. Under nya lefverop spändes hästarne från vagnen och den alltjemt tillväxande folkmassan drog Rieger till hans boning. Här tackade han .unu en gäng för hyllningen och erinrads om sitt valspråk, som hvarje czecher borde göra till sitt: Nedejma sel (Låtom oss icko gifva oss!), hvilken uppmaning besvarades med Hej Slovanol!X Från Rieger begaf sig folkmassan, anföra af czechiska studenter, till den tyska tiäningen Tagesbotes redaktionslokal, Uvarest stormande pereat-rop uppstimdes, tills polis slutligen framryckte och skingrade Ttfolkmassan. På aftoven gafs å den tyska tentern. Bauerfelds stycke Das cathegorische 2 AN FA OR bd gr a NE nd gr IE a TORV a NEN AA ENSE rk pa äv SV Far TT Ng cg SEN