Dagens Nyheter – 6 november 1871, sida 1

— Ja, ni vet, herr hortig, att uär solon icke längre lyser på himmelen, så utsända stjernorna i stället sina strålar. — Låt mig veta namnot på den general, som herr de Pardaillan valt till make åt sin systerdotter? — Baron Johan v. Werth. -— Och hon vigrade att mottaga hans hans? — Ja; men detta är icke allt. En annan kejserlig krigare af stort anseende har blifvit förälskad i fröken de Pardaillan och eftersträfvar nu att få kalla henne sin. — Nå, hvad heter då denne förälskade riddare? . — Grefyve Pappenheim. — Stormarskalken! en af våra yppersta generaler! — Se der ett beröm, som jag är öfvertygad om att grefve Pappenheim icke skulle vilja utbyta mot ett kurfurstendöme. — Jaså, han älskar fröken de Pardaillan ? återtog Wallenstein, i det han ånyo kyssto fru Igomers hand. -— Han afgular henne; men fröken de Pardaillan behandlar honom på samma sätt som hennes kusin, fröken de Souvigny, behandlar Johan v. Werth. — Ni har rätt, denna måste härröra at n — Ack! herr fältmarskall, de två olyckliga varelserna ha blifvit uppfostrade icen kättersk lära. DE BEGGE FRANSMÄNNEN. BR. envishet