Dagens Nyheter – 1 november 1871, sida 2

eldsvådan fanns det, minst 60 å 70 tusen skandinaver, af hvilka många i dag äro husvilla. Är 1850 egde Chicago icke stort mer än omkring 30,000 invånare; hvem kunde då ana att Chicago i rikedom, anseende och folkmängd skulle uppnå den böjdpuonkt, från hvilken den nu så plötsligt fallit? De vidsträckta landområdena Wisconsin och Minnesota voro då ännu nästan ouppodlade, de fruktbara slätterna i Illinois oplöjda, de långa, rika och herrliga ängsmarkerna i Iowa lågo nästan helt och hållet orörda. De vidsträckta. skogarne i vestern voro endast kända af jägaren. Gå vi tillbaka till år 1812, så var ordet Chicago kändt endast af ett bundratal indianer, samt några få hvita, som vågat tränga så långt in i land es. — Den stora Vestern började då först tilldrags sig någon uppmärksamhet. Chicago blef snart den nederlagsort, som i första hand mottog och till alla verldsdelar utsände dessa trakters alster, samt ifvenså medelpunkt för all trähandel från Vesterns vidsträckta skogar. — Emigranter såvil från gamla som nya verlden samlades i hennes sköte och de rika kolfälten i närheten gåfvo arbete åt tusental. Minnesota och Wisconsin sinde sina rika skördar af skog; men ännu rikare voro de skördar som etterhand började bekläda och pryda de vidsträckta slätterna i staten Illinois. Jernvägarne börja efterhand spinna sina nät rundtomkring Chicago, som nu är förenadt med alla stiider i Unionen. Mången gjorde då sin lycke genom spekulation i fastigheter, och det är också från den tiden som Chicagos nuvarande magnater förskrifva sig. Först år 1833 kunde Chicago med riitta kallas stad, och år 1837 erhöll den sina stadsprivilegier. Första fartyget lossade der sin last den 11 jföni 1834 och 1837 utgjorde folkmängden endast 4170, År 1833 funnos 35 hus, de flesta träkåkar. För att gifva en id6 om dess tillväxt, behöfver endast nämnas, att år 1843 der funnos omkring 7850 personer, år 1847 16,859, år 1850 28,269, år 1855 80,000, under 1860 109,263, 1865 178,000 och vid 1870 års folkräkning uppgick folkmängden i Chicago till 299,370 och med närmaste omgifningarne inberäknade uppgår folkmängden i Chicago nu till onkring 350,000 personer. Chicago ir utefter Michigan-sjön ungefär 134 svenska mil och delad i tre delar af Chicago-floden, den norra, södra och vestra. Södra Chicago är den del som förskriäckligast varit hemhemsökt af branden och ligger emellan Chicagofloden och en sydlig vik af Michigan-sjön samt består af den förnämsta affärsdelen at staden, eller riittare hjertat af staden, från hvilken flöt dess kommersiella lifsblod. Bland de af brefskrifvaren uppräknade mera framstående eller kända byggnader, som nedbrunnit, nämnes tidningen Svenska Amerikanarens tryckeri och byrå. Af de sju kyrkor som förstördes var ingen tillhörig någon skandina visk församling. Sedan brefskrifvaren, med kännedom af den brandskadade befolkningens företagsamhetsanda, uttalat en förhoppning om att Chicago skall resa sig ur askan, skönare, mäktigare och felkrikare än förut, — en förhoppning, till hvars förverkligande åtgärder redan vidtagits — afslutar han brefvet med följande ord, som för svenska läsare hafva särskildt intresse: : Den större delen af den skandinaviska befolkningen bor på norra sidan; i anledning deraf tror jag att ej så många af våra landsmän varit utsatta för branden, möjligen omkring två å trehundra personer bland dem. Svenskarne i Newyork och på andra platser hafva sammankallat möten, för att rådgöra, huru man snabbast och bäst skall kunna skynda till bistånd. Alla gåfvor från Sverige skola blifva med tacksamhet emottagna. Det största beloppet härifrån för Gefle samlades i Chicago och Newyork. En annan korrespondent skrifver till oss från Boston, att bland de nedbrunna kyrkorna i Chicago är den Svedenborgska församlingens. Man kan göra sig en föreställning om det intresse Chicagos brand väckte i hela Unionen, då vi berätta att vid första underrättelsen derom gjordes på 2 timmar i fotolitografi eller kemitypi en karta öfver den olyckliga staden och neraf trycktes på 4 timmar 60,000 exemplar, föga ad a rg er RR