Dagens Nyheter – 1 november 1871, sida 1

Från Utinndet. De aktstycken, som den officiela tyska tidningen Reichsanzeiger aftryckt till svar å Benedettis Ma mission, meddelas af de franska tidningarne och bedömas volika, alltefter dessa tidningars olika ståndpunkter. Temps medgifver öppet, att dessa dokumenter bevisa, att tanken på Belgiens annexion till Frankrike utgått från kejsardömet, och att Benedetti genom de afslöjanden, som Reichsanzeiger gjort, till god del förlorat det, som han förut genom sin bok vunnit. Uppgiften i I Ind6p. belge4, att man anträffat de nu reproducerade aktstyckena hos Rouher, föranleder BSidele till den frågan, hvarföre icke denne ställes till ansvar härför, då man i Pascal Groussets rättegäng tilltalade honom för den förbrytelsen att hafva fört diplomatiska aktstycken till sin privata bostad. — Benedetti har i franska tidningarne förklarat, att han icke ämnar besvara påståendena i Reichsanzeiger. Rochefort har före sin förflyttning från Versailles till Tours, såsom ett bevis på sin ständig samling af sin Lanterne med en särskild tillegnan, i hvilken till sist läses: Jag väntar hvarje dag få underrättelse om, att kejsar Napoleon III återvändt till sitt rike och proklamerat amnesti; och sedan jag blifvit dömd af republiken, botas jag i denna stund af en ännu förfärligare olycka, nemligen den att bli benådad at kejsaren. Seineprefekten Lon Say har framlagt ett förslag till jernväg tvärs igenom Paris. Franska tidningar berätta, att då häktade kommunarder frigifvas, ropa de, knappast utsläppta ur fängelset: lefve kommunent! ikläda sig åter kommunalgardets uniform och förklara högt, att de skela utkräfva blodig hämd. De synas blifvit mer förbittrade än förbättrade i fängelset. Vi omtalade, efter en fransk tidning, häromdagen de ansträngningar, som Paris stadsfullmäktige göra för att höja folkupplysningen i Frankrikes hufvudstad. Det är isynnerhet, berätta de franska tidningarne, de i politiskt afseende radikala medlemmarne af dessa stadsfullmäktige som utveckla stor ifver i denna välsignelsebringande verksamhet. Under detta göra Paris ansedda, förmögna och bildade4 klasser, hvilka sägas representera ordningen och det sedliga elementet i staten, sitt bästa för att motverka dessa ansträngningar och uppmuntra immoraliteten, genom att i dessa dagar samlas i stora skaror för att se ett nytt dramatiskt stycke af Alexandre Dumas den yngre, hvilket är så skandalöst oanständigt i hela sin karakter, att det till och med zommer Gaulois att blygas och Figaro