Dagens Nyheter – 1 november 1871, sida 1

— 010 — Janden gom de nuvarande bruka äfven de bästa soldater göra sig skyldiga till plundring och excesser af alla alla slag. lin af ryttarne hade redan omfattat den yngre qvinnan, som sökto hålla sig fast vid den äldre, hvilken låg liflös på marken, träffad af ett sabelhugg; han ämnade just lyfta henne upp till sig på hästen, då herr de la Guerche slog honom öfver handen med flata klingan. — Släpp henne, skurk! befallde han med thordönsstämma. Den unga flickan sprang fram till honom, ropende: — Rädda mig för Guds skull; de ha dödat min mor! Hennes hår hängde i oordning ned öfver ansigtet, och hennes händer voro blodiga. Armand Louis bad henne ställa sig bakom hans häst, hvarefter han sade till ryttarne: — Akten er för att röra henne. Men redan hade ryttarne hunnit hemta sig från sin öfverraskning. — Han vill döda hederliga soldater för en ziguenerskas skull. Ned med honom! ropade en bland dem. Men knappt hade denne slutat tala, förrän Baliverne satt i bröstet på honom. — Tig, pratmakare! röt Magnus. Å Dessa två mäns dristighet, deras stolta hållning och raska anfall bragte ryttarne ur fattningen; de tvekade och kastade frågande blickar på hyarandra.