Dagens Nyheter – 28 oktober 1871, sida 2

hafra, träffade han der Rudiger, som gnuggade sina händer och såg särdeles förnöjd ut. — Herr Matheus har den charmanta egenskapen att förnärma alla som äro i hans tjenst, sade Rudiger. Han behandlar dem på ett brutalt sätt och betalar dem illa. Följden af denna hans dumhet är att en af de soldater som stå under hans kommando redan meddelat mig lösen. — Och den är? — Agnus Dei och Wallenstein. — Den bofven! han blandar ihop religion och politik... Men tålamod bara! han har icke lång tid qvar till att roa sig här på slottet. — Jag träffade vidare några gamla kamrater, som mottogo mig mycket vänligt... De sade att det står mig fritt att besöka dem på slottet, när jag vill, om blott icke herr Matheus får se mig. — Det har stundom vissa fördelar med sig att söka dåligt sällskap, anmärkte Carquefou. — Men hvar sitta fångarne? frågade Magnus. — Den ene af dem, hvilken beskrefs såsom lång och ljushårig, har i dag blifvit nedförd i den 8 k. Röda kammaren under Ormtornet. — Det är herr de la Guerche... — Förmodligen. Den andre befinner sig i en annan lokal, som olyckligtvis ingen af dem, jag talade med, kunde angifva för mig. — Guds död! utbrast Carquefou; här är en dolk, som skall lossa Matheus tunga och