Dagens Nyheter – 27 oktober 1871, sida 2

— UP nn naud i armarne och satte honom på en pall. Derefter knöts ett rep, hvarvid en käpp var fästad, kring hans båda handleder. — Vill ni skrifva under? frågade Matheus. — Nej, men se på! utbrast Renaud; jag tror, Gud förlåte mig, att venstra sidan af ert blida anlete är ännu grönare än den högra. Skola vi slå vad? — Vrid om! befallde Matheus. De två soldaterna vände om käppen. Renaud bleknade. Repet satt nu hårdt spändt kring hans handleder. — Skrifver ni under? återtog Matheus. — Ah! jag tror ändå att ansigtets mellersta parti öfverträffar både högra och venstra sidan i fulhet. Eller hvad tycka ni andra? yttrade Renaud. Soldaterna kunde icke afhålla sig från att le. — Vrid om ännu en gång! röt Matheus, blek af raseri. Repet inträngde nu i köttet på Renaud. Han uppgaf ett rop af smärta och tillslöt ögonen. Läkaren, som emellertid smugit sig in i rummet, fuktade hans i svett badande panna med cn linnelapp, som han doppat i vinättika. Renaud såg åter upp. — Himmel! ropade han; två skråpukansigten! — Vrid om! skrek Matheus. Soldaterna fattade uti käppen och beskrofvo dermed en halfcirkel... Det knakade i be