Dagens Nyheter – 27 oktober 1871, sida 1

voro stonväggarno beklädda med ctt slags grön, klibbig gevamp — deraf dess namn. Aldrig inträngde hit en stråle af dagsljuset; en massiv jerndörr ledde till detta ohyggliga rum. Litet unken halm fanns i en vrå; härpå lade man Renaud, som icke gaf minsta tecken till lif. ij Läkaren hängde en lykta på väggen och ställda derunder en kruka, full af vatten; ett stycke svart bröd lades som ett lock öfver krukan, — Må vi vara menskliga, sade han. Den dag då Renaud utstod denna förfärliga pröfning fick Armand Louis till middag endast en skorpa, torr och hård som en sten, samt litet grumligt vatten, som tillika hade det stora felet att vara salt. Matheus handlade nemligen efter den grundsatsen att man ej bör pina det ena offret mindre än det andra; ty derigenom beginge man ju en orättvisa. Också blef Armand Louis förd till Röda kammaren. Så kallades på slottet Rabennest en under Korptornet befintlig källare, hvars väggar voro af ett slags rödaktig granit. Äfven der fanns en bädd af halfrutten halm. En lampa, eå stycke svart bröd och en kruka vatten insattes åt fången. En soldat, som åtföljde Mathous, då denne besökte Armand Louis i hans nya lokal, nedlade i ett hörn af det underjordiska rummet