Dagens Nyheter – 24 oktober 1871, sida 1

I linie på 3 fots bredd, ehuru betydligt, dock är försvinnande litet i jemförelse med hvad som inbesparas i driftkostnad; och kejserliga Livny-jernvägen i Ryssland, nyss färdigbyggd efter Fairlies system, tyckes till fullo bekräfta hans uppgifter. Hans påståenden, om än icke ovederläggliga, ha dock hittills icke blifvit vederlagda, och de ha redan i Amerika vunnit ett sådant erkännande, att man inom loppet af nästa år kommer att få se nära 6,000 engelska mil jernväg efter Fairlies system öppnas för trafiken i Förenta staterna. En del af dessa bansträckningar (exempelvis den mellan Newyork och Filadelfia) anlägges just i ändariål att täfla med linier med bredare spårvidd, som f: n. finnas och trafikeras i samma trakter. . Så långt hr Fairlie! Men han är icke den man, som stöder sig endast på sin egen utsago. Nyligen lät han i Times offentliggöra följande bref, innehållande ett utlåtande i frågan om företrädet mellan bredoch smalspåriga jernvägar, afgifvet af en hr Sloter, den man, som i närvarande ögonblick torde vara den mest kompetente att yttra sig i frågan, då han har i gång på olika banor öfver 12,000 uthyrda jernvägsvagnar, förutom det ofantliga antal han har under byggnad. Brefvet lyder sålunda: g Gloceser d. 21 sept. 1871. Aberopande det samtal, jag i går hade med er, m,. h., rörande bredoch smalspåriga banors företräden, för så vidt det rör byggnaden och underhållet af den rörliga materielen, anser jag mig icke kunna gifva er min åsigt på ett mera uttrycksfullt sätt tillkänna, än genom att anföra hvad jag yttrad2 till hr Potter, då han för 8 år sedan blef ordförande i styrelsen för Stora vestra banan. (Numera. är han ordförande i styrelsen för Stora trunkbanan i Canada.) I de mest öfvertygande ordalag, som stodo mig till buds, lade jag honom på hjertat att börja med det breda spårets förändring till smalt; med z:malt menade jag naturligtvis den här i landet vanliga spårvidden 4 f. 8!la t.) Jag beledsagade mitt yttrande med ett par förtydligande exempel. Jag sade: om en kolgrufve-egare frågar mig om hyran för en 10tons bredspårig vagn och en 10-tons smalspårig d:o, skulle jag be-ära 18 pd st. om året i hyra för den förra, men endast 12 pd st. för den senare, och jag. skulle göra allt för att förmå honom att bestämma sig för en smalspårig. Vidare yttrade jag: Detta gäller öppna vagnar, som föra full last, men om man tillämpar jemförelsen på sådana täckta godsvagnöar, som vanligen begagnas af bolagen, skall ni fiona skilnaden ännu mera slående, isynnerhet då fråga blir om död vigt och betalande vigt. Man hart. ex. funnit, att på de smalspåriga banor, söm framgå genom de manufakturidkande distrikten, öfverstiger en vagns last i medeltal ej 30 centner. Då detta är förhållandet på smalspåriga banor, hvilka genomlöpa sådana orter, kan man knappt vänta ett gynsammare resultat på den bredspåriga, som framgår genom åkerbrukande trakter. Hvad. blir då resultatet? Helt enkelt detta: Förutom iillverkningsoch munderhällskostnaden, som äro oproportionerligt större för bredspåriga än för smalspåriga vagnar, har man på de förra en död vigt, vexlande från 5 ton 10. centner till 7 ton, för en last, som inbringar 30 pd st.; på de senare har man en död vigt, vexlande från 3 ton 10 centner.till 4 ton för en låst, som inbringar samma summa, ) På Stora vestra banan finnes för den tyngre trafiken ett ännu bredare spår utlagdt. Man kände då icke till ett ännu smalare spår. . Å