Dagens Nyheter – 23 oktober 1871, sida 1

tidigt med att vissheten om det nödvändiga vaknar, ha i Athen två saker börjat ådraga sig uppmärksamheten — bergverken och jernvägarne. Outtömliga rikedomar antagasfinnas i Greklands metalloch mineralie-ledningar, och man tror allmänt i Athen, att grekiska skattkammaren kan sätta sig i besittning af flera hundra millioner drakmer, som för ögonblicket skulle ligga dolda i bergskedjan Laurions silfverstreck. Nationens kraf på hvarje andel i dessa imaginära skatter har bringat grekiska regeringen istrid med hrr Roux komp., som först gåfvo grekerna idn om de af förfädren i Laurion efterlemnade skatterna och gom nu vilja ha sin del med af vinsten. Roux komp. ha nedlagt stora kapitaler i förberedande arbeten, skapat en ny stad och använda ständigt flera hundra arbetare. Grekiska regeringens handlingssätt mot detta utländska bolag har blifvit före mål för diplomatiska underhandlingar mellan Greklandg och Frankrikes regeringar; och det är derför bäst att vänta tills fakta från båda hållen framlagts för allmänheten innan man bildar sig en afgjord mening om saken. Men om äfven grekiska regeringens handlingssätt varit lagligt, så har det ej varit hvarken vist eller rättvist, och det erinrar om Edmond Abouts anmärkning för omkring 20 år sedan: SLåt en fransk kapitalist på egen bekostnad bearbeta Zeas minor eller marmorbrotten på Paros eller Carusto — om han ruincrar sig, skall man låta detta ske, om han förtjenar en drakma, skall hela Grekland göra honom den stridig.4 Ifall Roux komp:s arbeten icke blifvit utförda, skulle tillvaron af öfverflödet i Laurion fortfarit att ännu i århundraden vara obekant. Men detta bolags lycka har framkallat bergverksspekulation, och det har uppstått bergverksaktiesällskap, hvarjemte regeringen gifvit många koncessioner — i närvarande stund, säger man, bortåt 100 — på grufveprivilegier. Hvad jernvägsförhållandena beträffar, är det i synnerhet ett projekti görningen, nemligen att göra Pireus till utgångspunkt för do ångfartyg, som föra dena indiska posten till Egypten, genom att anlägga cn omkring 120 engelska mil lång jernbana från Athen öfver Thebe, Chalcis, Livadia och Lamia till grekiska gränsen. Kumunduros kabinett samt grekiska riksdagen ha cmellertid hvarken visat detta förslag eller ett projekt från ifjor att gräfva en kanal genom landtungan vid Korinth någon synnerlig uppmärksamhet.