Dagens Nyheter – 16 oktober 1871, sida 3

Article Image
dagorder af Rossel medan han var delegerad för kriget, i hvilken ben befallte soldaterna att ej upphöra med striden, äfven i fall de fiendtliga trupperna skulle sträcka vapen till tecken af kapitulation. Hvem hörde någonsin talas om en så barbarisk order? Sådana order ha ofta blifvit gifna i krig aföfverstar, sade fången. Aldrig, svarade öfverste B., röd af vreda öfver att blifva motsagd, har en sådan order blifvit gifven af en fransk genersl! Nämn mig en, som någonsin gaf ev sådan order.? Napoleon, var svaret i en ton, gom genljöd genom salen. Fransmännen må håta bonaparteroa hur mycket som helst, men namnet på den storo anförare, som förde trikoloren i triumf från Moskva till Madrid, rör dem dock, och äfven den styfre soldaten på bänken syntes deltaga i fingens synbara beundran för den moderna tidens störste general. Öfverste B. numlade någonting om att sådana bruk tillhörde en förfluten tid. Han framtog derefter Rossels bref till major Leperche, i hvilket den förro förklarade, att om ännu en parlementärflagga kades med en förolämpande order att uppgifva fort Issy, han skullo skjuta öfverbringaren. Nå väl, sade Rossel, jag handlade endast i öfverensstämmelse med krigsbruken. Major Leperche sände en uppmaning till fort Issy att kapitulera inom en qvarts timme, kotands att skjuta hela garnisonen, om den icke genast sträckte vapen. Detta budskap kan endast anses som en list, genom hvilken han ville skrämma garnisonen till kapitulation. Jag anser, min öfverste, att zi borde hafva det ädelmodet att medgifva att jag alltid var en lojal fiende. Dessa sista ord bragte öfrerste B. i sådant raseri, att han förlorade all sjelfbeherrskning; han mumlade några osammanhävgande ord och slåtade med alt utropa: Man kan vara ädelmodig mot en fionde, men ej mot en förrädare. Rossels ungo advokat var lika vältalig som allid, men öfverste B. skänkte ej den ringaste uppmärksamhet åt hans argumenter. Hade Cicero sjelf hållit försvarstalet, tror jag att den vresigo öfversten ej skulle ha varit uppmärksammare. Han pratade med en embetsbroder, formerade sin penna, trummade hin håles tapto på bordet och försökte på allt möjligt sätt visa att han ej egnade mr Joly någon uppmärksamhet. Efter ransakningons slut kom fångens fader fram med vacklande steg och kysste sin son. Efter en helt kort öfverläggning dömde krigsrätten fången till döden och militärisk degradering. Det är öfverflödigt att säga, att fången lyssvade till domens uppläsande med lugnt och orörligt ansigte. En af Englands på sin tid förnämsta krigare, general John Bourgoyne, har den 8 d:s aflidit i den höga åldern af 89 år. Flera af de strikande maskinarbetarne i Newcastle ha bildat en produktionsförening och sjelfva upprättat en fabrik, der det arbetas i nio timmar. Fyrahundra arbetare ha redan der sysselsättning. Man hoppas att inom två månader vid samma fabrik kunna bereda sysselsättning åt ytterligare 600 arbetare. Diskonteringsföreningen i Berlin har ställt sig i spetson för det konsortium, eom åtagit sig att skaffa do erforderliga modlon till St Gotthardsbanans byggande. I Mexiko har Juarez blifvit återvald till president. Mexiko skall med snaraste trida i diplomatisk förbindelse med Frankriko. Från Brasilien skrifves: Alla underrättelger tyda dorpå att negerslafveriets successiva afskaffande snart skall blifva antoget. Det har för öfrigt varit i ständigt aftagande under de senaste 10 ären, från hvilken tid elafinförselå slutligen upphörde. Under det slafvarnes autal 1851 anslogs till 2,800,000, uppgafs det 1867 till 1,000,000 mindre, och den sgonaste räkningen, som skeddo i fjol, visar att det endast utgör 1,400,000, säledes hälften mot 1851, och samtidigt angifves antalet af de fria invånarnö till nära 10,000,000, hvaraf framgår, att slafveriot icke på långt när hade det omfång eller den betydelse, som man vanligen tillägger det. I maj 1871 väcktes inom representationen förslag om att gifva alla nyfödda slafbarn fribeten, och med detta till grund har regeringen till de nu församlade kamrarne inlemnat ett lagförslag om slafveriets successiva afskaffande. ZLegen i dess helhet antogs den 28 aug. af andra kammaren, och det tros med säkerhet, att den äfven skall bli antagen i senaten.

16 oktober 1871, sida 3

Thumbnail