Dagens Nyheter – 16 oktober 1871, sida 1

sedt intryck, emedan många sanningar, som redan ofta hviskas på boulevarderna, deri återfinnas. Se här det tema, hr Duvernois i många förträffliga variationer framställer för sina läsare: Folket allena är suveränt; hvilken makt som helst som söker göra sig gällande utan folkets tydligt uttryckta medgifvande är orättmätig och måste falla. En dag skola vi ovilkorligen öfvergifva det nuvarande provisoriska tillståndet; detta kan emellertid icke gerna ske annorledes än genom ett vädjande till nationen; och det tillhör då en och hvar att underkasta sig nationens vilja.4 Se der en grund att bygga på för hrr Rouhet et konsorter! Det blir ingen lätt sak för republikanerne att på ett värdigt sätt besvara denna imperialisternas utmaning; ty — skola de väl våga vädja till den allmänna rösten? Men litteratörerna, som förde ett så häftigt krig mot kejsardömet, medan det ärnu existerade, och som i betydlig mån bidrogo till dess fall, hvad skall man säga om dem? Jo, man skall säga att de ha ringa skäl att glädja sig öfver sin seger. Hvad ha de vunnit genom sakernas nya ordning? HSomliga af dem gjorde sig till kommunens medbrottslingar, och deras lyckas stjerna gick ned på samma gång som kommunen föll; andra eftersträfvade och erhöllo inbringande befattningar samt äro nu nöjda och likgiltiga för hvad som sker omkring dem; men det ojemnförligt största antalet står ännu qvar, missbelåtet och beröfvadt åtskilliga inkomstkällor, som det hade under kejsardömet. . Dessa litteratörer vilja icke gerna beklaga sig, men de äro ändå ingalunda väl till mods. Låt några månader till gå förbi, och man skall höra dem föra samma språk som modehandlarne i Paris och bönderna på landet. Jag lemnar åt er sjelf att tänka, hvilka förskräckliga omdömen skola komma att fällas i en nära framtid öfver den komedi, som nu uppföres i Frankrike. De enda som för närvarande ha ingenting att önska äro bankirerna ; upplåningoen pågår oafbrutet, och de förtjena derför duktigt. Gud vet, hvarifrån alla pengar komma; vid statslånets upptagande tecknades ett belopp, sju gånger större än det bestämda, och då Paris upptog sitt lån, erbjödo kapitalisterna åt staden 14 gånger så mycket som den ville ha. Korrespondenten slutar sin skrifvelse med dessa ord: Jag har bemödat mig att med en så opartisk hand som möjligt aflyfta den slöja, hvari den stora bonapartistiska sammansvärjningen varit insvept. Ni ser, att denna slöja är ganska lätt och tunn. Halfva Frankrike konspirerar mot den andra hälften. Huru kan väl en sådan konspiration ega rum i hemlighet? De ministeriella cirkulären äro brinnande facklor, och valen till generalråden röja tydligt ett återsken af dem. cmntoe XX Å-zzRÅ--—XRXRÄÖRA OO OO IBOOK OO äövvkaäåÖårålr