STREET Va SR RT SINAN TREE kande att anfalla andan af routine och efter låtenhet i artillerioch ingeniörkommissionen och i krigsförvaltningen — men voro icke dessa kommissioner och denna förvaltning i kejsarens hand, som der insatte sina egna kreatur ? Kunde han ej med ett enda ord bryta hvarje motstånd och har han icke, han, som nu kastar hela ansvaret på dem, hvilka blott voro hans tillfälliga tjenare, under en tjuguårig regering afundsjukt upprätthållit den principen, att han ensam vore skyldig det franska folket räkenskap? För att återkomma till broschyren, som är försedd med grönt omslag (den bonapartistiska förhoppningsfärgen eller livrået), så innehåller den ingenting, som ej redan alla, som studerat organisationen af den tyska armån, känna. Hrr Lockroy, Mottu, Ranc, Bonvallet m. fl. af Paris stadsfullmäktige hafva, hufvudsakligen för att bevisa den parisiska industrins behof af att amnesti beviljades för de underordnade deltagarne iinsurrektionen, affattat ett memorandum rörande de kommersiela och industriela förhållandena i Paris, hvilket blifvit inlemnadt till municipalrådet och är af följande hufvudsakliga innehåll: Paris handel och industri befinna sig i elt tynande tillstånd. Det går så långt, att fabrikanterna icke ens önska flera beställningar, enär de icke veta hur de skola kunna verkställa dem till följd af den rådande bristen på arbetare. Vissa industrigrenar äro till och med deran att helt och hållet dö bort. De arbetare, som icke ha omkommit uti inbördes kriget och som icke befinna sig i fängelse, hafva flytt för att undvika polisens outtröttliga efterspaningar. Skomakaryrket har ensamt förut sysselsatt 1 34,000 arbetare (hvaribland 10,000 belgier och tyskar, af hvilka de förra varit använda vid det gröfre, de senare vid det finare arketet). Af de 24,000 franska arbetarne, bland hvilka befunno sig de skickligaste och mest öfvade, felas 12,000, som äro dödade, häktade eller hafva flytt. Vidare finnas i Paris tvenne slags juvelerarearbetare, äkta och oäkta. I begge grenarne ha funnits arbetare, som sökt sina likar i Europa. Deras antal är nu mycket inskränkt, och man ftäflar i utlandet om att få dem i sin tjenst. De industrigrenar, som stå i förbindelse med möbelsnickarnes handtverk, hafva sysselsatt öfver 60,000 arbetarc, deribland 20,000 konstsvarfyare. Nu tillströmma ånyo beställningar, men arbetare saknas; 3000 af dem voro tyskar, några af dem kommo tillbaka, och deras mästare måste nu, så ogerna de vilja det, antaga dem i stället för de arresterade eller försvunna franska arbetarne. En stor del af dem ha utvandrat till Amerika; men ett vida större antal har dock icke lemnat kontinenten, utan arbetar nu i det med Paris rivaliserande Belgien. Boktryckerikonsten har förut sysselsatt omkring 3500 arbetare. Af dem ha dock endast 40 blifvit arresterade och fyra skjutna. Här är dock icke arbetare, utan arbete som saknas. Af 3000 bland dessa arbetare vegetera nu 2500 med en maximumförtjenst af 3 francs om dagen och 500 sakna helt och hållet sysselsättning. Detta memorandum har blifvit inlemnadt till municipalrådet, hvilket säkert skall underkasta den vigtiga saken en noggrann pröfning. Tidningen Gazette de Paris, som redigeras af, bland andra, de berömda litteratörerna Theophile Gautier och Arstne-Houssaye, har med stor vältalighet tagit till orda att häfda Paris rang sågom Frankrikes hufvudstad. ENN SNS ne, sc ease NT Et RS KA RA PR REP BS REN