Dagens Nyheter – 14 oktober 1871, sida 1

griper ej af hvilket skäl, alla publikatione från Sverige på franska språket envisas at bibehålla. (Man har likväl franska benämnin gar, som lämpligen skulle kunna användas och som fullkomligt återgifva åtminstone en de af indelta armåsystemets cgendomligheter, t ex. ordet cantonnå6e). Monsieur Y. gjorde sig den föreställningen, att indelta var er sorts kavallerimilis, någonting som kosackerna och att det var representanter häraf, som har hade sett i Paris med konuvg Carl den fem; tonde — han mente drabanterne. Jag sökte på bästa sätt redogöra för honom om beskaffenheten af vår armborganisation äfvensom om frågans ställning. Det finnes — det är nu en gång för alla bekant — intet ämne i himmelen eller på jorden, som en fransk journalist ej penetrerar på fem minuter (när man tänker rätt på saken, var Rochefort rentaf modest, när han begärde tio för att lösa den sociala frågan); också hade mr Y. efter några ögonblicks samtal och efter att hafva sprungit igenom två sidor i hr Ljungbergs Sudde, som jag visade honom, samt ytterligaro kastat en half blick på kartan, så fullkomligt satt sig in i saken, som om han aldrig i hela sitt lif gjort annat än tänkt derpå: han hade en hel plan till nödiga modifikationer i systemet färdig, och han visade till punkt och pricka, hur armån i ett blifvande krig skulle komma att göra bästa nyttan. Allt detta framställdes på ett klart, nästan bevisande sätt, med en kraft, som om han ville förfäkta en på hela hans lifs tankar och erfarenhet grundad öfvertygelse. Det behöfves j sägas, att det i hans framställning förekom mycket, som i mina öron icke var långt ifrån att låta komiskt, men det förekom också mycket, som jag är säker om aldrig blifvit sagdt under öfverläggningarne på riksdagen. Det var denna beundransvärda blick för det stora hela, som i hvilken fråga som helst utmärker fransmannen och som intet folk eger såsom han, Hvad sjelfva saken beträffar, så förvånade han sig öfvermåttan, huru man kunde tänka på att törändra principen för YIndelta; ni finner häraf genast, att hr Y. är en på sitt sätt ovanlig man, ty för nästan alla fransmin är det preussiska systemet en trosartikel. Likasom det hemma hos oss var bruket att slita organisationsfrågan med orden: som i Schweiz, så är det nu här att helt enkelt säga: som i Preussen. — Och ni ha nu en ministerkris i Sverige, sade Y. till slut; det händer visst inte otta. Jag sade honom, att det var vår första ministerkris i egentlig moniogsedan verldens skapelse. — Det blir inte den sista, tröstade han mig. PE AG DELAR mår sd gb a 2 a Tr Sr DR a nt