Dagens Nyheter – 13 oktober 1871, sida 3

kort begå, och hvad dermed sammanhänger icke hos svenska folket skall sakna kärleksfullt deltagande. Ibland universitetets minnen äro de äldsta de, som äro förbundna med sjelfva dess stiftelse. Den man, som på den tiden utan konunganamn, men med kraftfull hand förde fosterlandets styrelse och som till sina öfriga lysande förtjenster om landet, dess frihet och ära lagt också den, att kunna kallas Upsala universitets stiftare, var Stem Gustafsson Sture, den äldre kallad. Vår sjelfständighets räddare, vår frihets nyskapare, var denne genom egna bragder till väldet komne, utmärkte statsman och krigare också män om fredens idrotter. och bildningens heliga sak: den hugstore Engelbrekts efterföljare och i många stycken den förste Gustafs samt hans yngste sons föregångare, har denne folkkäre rikshöfvidsman, denne konung utan krona, förvärfvat sig ett högsäte i de svenska häfdernas tempel och rättmätiga anspråk på sitt fäderneslands minnesgoda tacksamhet. Tanken återföres sjeltmant till Sten Sture och . hans bedrifter redan nu, då den dag, som i dag är, fyrahundra år bafva förflutit, sedan han vann det genom sina följder så betydelsefulla slaget på Brunkeberg. Genom denna seger frigjorde han fäderneslandet från förtryck, återgaf det dess sjelfständighet samt lösbröt det ur unionen med Nordens andra land. Grundad på drottning Margare tas snillrika tanke, främjad af stormännens egoistiska planer, men utan stöd i sjelfva folkens fänkesätt, var denna förbindelse ingalunda egnad att blifva så välsignelserik, som den, rätt fattad och utvecklad, under andra förhållanden bort kunna blifva. Då densamma syftade till ett lands öfvervälde öfver de andra och till de stores öfver fol-! ket, hotade hon med de största faror icke blott vår nationela sjelfständighet, utan ock alla folkens gamla frihet. Brunkebergs slag inverkade mäktigt att rädda den förra och genom sina följder tryggade det för vårt land äfyen den senare. Genom samma seger befäste riksföreståndaren sin i svenska folkets tillit fåst rotade, ehuru af försåtliga stämplingar omgifna makt, och vann sålunda tid att under de följande fredsåren utveckla den fruktbärande verksamhet för fosterlandets inre förkofran, trefnad och rättssäkerhet, som gjorde dessa år till de lyckligaste Sverige då på länge upplefvat. Och derunder byggde han äfven med; fast hand starka värn för Sveriges gamla frihet. de säkra grundvalarne för dess nyare statsskick. Stödjande sin makt på odalmännen, på kärnan af folket, bidrog han att grunda det förbund mellan: svensk konungamukt och svensk foölkmakt, som: med tiden krossade den gamla aristokratien, både den andliga och den verldsliga, och som utfört så många stora verk i vår historia. Räknande oförvissneliga lagrar redan från kampen för fosterlandets återvunna frihet.och -sjelfständighet, ansåg den svenska allmogen sedan, då det gällde att 1 strid för dessa dyrbara mål följa Sveriges konungar, sällan något offer för tungt; och få svenske män hafva så grundade anspråk just på svenska allmogens tacksamma hågkomst som denne folklige riksföreståndare, som återgaf åt odalmännen deras frihet och inflytande i de allmänna rådslagen, åter höjde deras sjelfkänsla och så förbe. redde sitt folks följande utveckling till verldshistorisk storhet. . Men denne statsman verkade icke blott för sitt lands sjelfständighet, för sitt folks frihet, han nitälskade derjemte för dess bildning och såg i den sistnämda för båda de andra den säkra och rätta grunden. Härom vittnar bäst stiftelsen af Upsala universitet, också en af de ädla skapelser, som han under sina lugna är bragte till stånd och hvilken med hänsyn till sina frukter, till det inflytande som derifrån sträckt sig framåt genom tiderna, säkerligen blifvit den icke minst vigtiga. Och om det svenska språket, denna dyrbara perla i vär sjelfständighets smycke, i en följande tid uppträde i nyvunnen skönhet och förädlad kraft samt rensadt från främmande tillsatser, så kunna vi härutinnan skönja, om än blott medelbarligen, en följd af Sten Stures nitiska omsorger för värt lands oberoende och bildning. t Skull8 icke Hägkomsten af denne styresman och krigaro som få; af. denne den förste bland medborgare förtjonra, att upplifvås och firas? Upsala studentkår, som velat redan i. dag vid minnet af Brupkebergs slag ära Sten Sture, har likväl tänkt, att hans hägkomst bör framför allt förbindas med den-stutidande sekularfesten vid detta universitet, som han lät inviga, och har derför beslutit att inbjuda allmänheten till en insamling af penningmedel, för att vid jubelfesten kunha härstädes resa hans ärestod. . ta 4 I Upsala studentkårs namn och på grund af dess åt oss gifna uppdrag få vi således vördsamt uppmana till en allmän nationalsubskription för detta syftemål. , Studentkåren har velat ställa denna uppfordran icke. blott till dem, som studerat vid psala universitet och med gunst eller kärlek omfatta detta, lärosäte, till den ungdom. som ännu uppväxer vid läroverken, men för hvilken högskolan vinkar mera eller mindre i fjerran, till akademistaten, borgerskapet och öfrige invänare i universilets-staden samt till inbyggårne i landets hufvudstad. hvilkån bevittnade segern vid Brunkeberg och deraf skördade de närmaste fördelarne, utan äfven till menigheten öfver hela landet, till alla och en hvar, Bom nitälska för sitt fädernes land, dess bildning och dess stora minnen. Stus dentkårens afsigt har varit att taga allas, de stores och då sSmås. Thänneds öch dvinnornas medverkan härför i anspråk. Tyaf Sten Stures storverk har hela svenska folket och allmogen i främsta rummet hemburit de bästa frukter, och den fosterländske höfvidsmannens. bild. bör derför resas af hela folket; på mängden af deltagare, icke på gåfvornas j storbet, beror värdet af dön hyllning honom korn. mer att egnas. Vi hafva till sist att vördsamt anhålla, att gifna bidrag måtto År förr dess hellre med åfsecndö på förberedande ätgärders vidtagande — insändas till studentkårens ordförande, och nämna, att för de samlade medlen och deras användande redovisning skall gifvas. on I sEnligt Upsala studentkårs beslut, på dess vägnar, ; Upsala den 10 oktober 1871 C. A. Brolen, . C. 3. Wahlberg, Fil. kandidat, Docent i rättshistoria, i Studentkårens ordf. Studentkårens v. ordf. CL. Annerstedt, E: V: Wontean, Docent i historia. Docent i statskunskap. Handelstelegrammer fr. uti andet: LEITH den 11 oktöber. Hvete och rinjöl oförInde Åvnnaot PR AA AÄAwvrära