Dagens Nyheter – 13 oktober 1871, sida 3

Ett Sture-monument i Upsala. Red. -har blifvit anmodad meddela nedanstående af Upsala studentkår utfärdade adress: Till svenska folket! ij Fyra århundraden hafva snart gått till ända, sedan den tidpunkt, då genom Upsala universitets stiftande den högre bildningen i vårt land erhöll en belgad fristad. vetenskapen sin äldsta utpost i Norden, som. genast efterföljd af den i Köpenhamn samt efter århundradens mellantider af de öfriga, under täflan med dessa låtit sanningens lififvande ljus med allt större makt utstråla öfver Nordens land. Upsala högskola ser alla redan, nu med spänd och ifrig längtan den dag till mötes, då hon-skall få upplefva denna högtid och fira sin fyrahundra års fost, åt gångna tiders minnen egna bågkomestens och tacksämbetens gärd samt under högtidens sabbatsro få rådrum att besinna sig på de uppmuntrande eller varnande ord dessa minnen hafva att förmila, och taga i ögnasigte de nya anspråk, de vidgade förhoppningar, som den nya tien till universiteten riktar, och hvilka högskolan vill skicka sig att med allvar se till godo, då hon sedan med stärkta krafter skall öfvergå till förnyadt, rastlöst arbete i. sanningens tjenst och fosterlandets. Aningen och förkänslan af den tillstundande dagens betydelse vill redan nu vid högskolan gripa och genomtränga allas sinnen, de unes ika som de äldres, lärjungarnes såväl som föreståndarnes och lärarnes. ; s Den talrika ungdom, som nu idkar sina studier vid detta lärosäte, kan icke annat än å det lifligaste känna sig rörd af tanken på denna snart förestående, stora högtidsdag i universitetets-lif. Med varm tillgifvenhet, med vaken kärlek fäst vid lärosätet, vet den att rätt uppskatta den vilsignelserika verksamhet, det genom ärhundraden öfvat och ännu öfvar på ett sätt, hvaraf den sjelf i sin mån får röna gagn, och förstär äfven att älska dess stora minnen, att med deltagande omfatta dess framtidstankar och förhoppningar. Och universitetets målsmän, dess lärare och nu varande lärjungar stå säkert icko ensamme i landet om sådana tankar och känslor. sTvifvelsutan skola dessa sprida sig ifrån dem och vinna stark genklang öfver ingen ringa del af fäderneslandet. Ty. om något universitet haft att glädja sig åt en trofast hängifvenhet af dem det fostrat och bildat, åt en innerlig kärlek af sitt fädernesländ, är det i sanning det i Upsala. De fleste, som ega fäder eller andre anförvandter, som vistatsvid detta lärosäte, få af dem redan såsom barn insupa kärlek till detsam ma: det står för ynglingens blickar såsom ett längtans mål, för mannens eller gubbens såsom en hans käraste erinran, såsom skådeplatsen för många af hans ynglinganlders bästa fröjder. .Dettillhör icke ungdomen att bedöma universitetet och tillse, huruvida det förtjenat en så allmän, så sällspord tillgifvenbet. det är här icke platsen att skildra dess arbete under tidehvarfvens gäng och den mäktiga inverkan det haft på den fosterländska bildningen, icke heller alt orda om de framstående män, com derifrän utgått, om de vetenskapsmän och snillen, som der frejdat det svenska namnet. Vi åberopa endast ryss nämda, allom bekanta sakförhällande, och stödja derpå vår fasta förmodan, att äfven den högtid, som universitetet skall rusta sig att inom