Dagens Nyheter – 13 oktober 1871, sida 2

Magdeburg. Om också de tre ryttarne icke utan stor fara kunde tillryggalägga den långa väg, som skilde svenska lägret från den af grefve Tilly belägrade staden, så voro likväl alla öden, som derunder drabbade dem, rentaf intet mot de förfärliga äfventyr, som väntade dem, då de kommo i närheten af det kejserliga lägret. Talrika kavalleripatruller höllo vakt rundt omkring Magdeburg och tilläto ingen att komma in i staden eller ut derifrån. Hvar och en som blef gripen af dem underkastades ett kort förhör, och det hände som oftast att en pistolkula gjorde slut på hans lif, innan han ännu hunnit besvara de till honom ställda frågorna. En kedja af skildtvakter, som blefvo aflösta hvarje timme, satte kronan på det hela och gjorde det nästan omöjligt för hvem som helst att meddela sig med den belägrade staden. Det var således en ytterst svår uppgift att intränga i Magdeburg, och hvarken Armand Louis eller Renaud hyste några förhoppningar i det hänseendet. Ett väldigt kanonskott underrättade dem snart om att de befunno sig i stadens närhet; men härigenom tycktes deras ifver ökas, och de satte sina hästar i galopp. När de passerat den skog, som hittills dolt staden för deras blickar, blefvo de varse täta infanterikolonner, som ryckte fram mot Neus